Partiell förångning.

[J:son]

En fråga till Er som kan ämmnet:
Om partiell förångning skall användas för att skydda solfångarna vid kokning i plana solfångare, hur kopplar man ihop flera stycken.
(Ett exempel på en plan solfångare finns ritad i "4.Råd för design,inst........
på www.stem.se Där man testat partiell förångning.)
Andra diskussioner i ämmnet partiell förångning är jag intresserad av också. Funderar hur exp.kärlet kopplas in t.ex.
Kanske någon kan göra en enkel skiss över saken?

Vänligast
Lappen

[Sfinx]

Detta dokument beskriver funktionen väldigt noga:
http://dalea.du.se/research/archive/5eb ... eb34ab.pdf
Spec sid 14 och framåt.

[J:son]

Tack för det Sfinx.
Det är precis det dokumentet jag hänvisar till på Stem.
Många frågor tas ej upp där.
T.ex. Hur kopplar man ihop flera plana solfångare med bibehållen partiell förångning. Hur blir det att fungera med stryp/trimventiler mm?
Var/hur kopplas Exp.kärlet in så att värmebäraren pressas tillbaka dit vid förångning.
Solsken över dig.
Vänligen
Lappen

[Roli]

T.ex. Hur kopplar man ihop flera plana solfångare med bibehållen partiell förångning. Hur blir det att fungera med stryp/trimventiler mm?
Var/hur kopplas Exp.kärlet in så att värmebäraren pressas tillbaka dit vid förångning.

Skall man koppla ihop flera plana solfångare så är nog inte seriekoppling något att rekommendera utan det får isåfall bli parallellkoppling. Men då uppkommer istället problemet med att "vattnet väljer" lättaste vägen och man måste börja justera in flödena för resp. solfångare.

Tyvärr så verkar det som om partiell förångning (=PF) inte är något för de plana solfångare som finns på marknaden idag. De måste nog få en annan utformning för att det skall fungera, t.ex med inlopp i ena sidan och utlopp i den andra.

Mina funderingar enligt ovan bygger på "mina" erfarenheter från Lesol AR5 och dess utformning (dessa anser jag helt olämpliga till PF). Andra plana solfångare kan ha sina rördragningar och inkopplingspunkter på annat sätt som gör dessa både bättre eller kanske sämre till att utnyttja PF.

Var man skall placera expkärlet tror jag nog inte har så stor betydelse. Bästa stället är väl strax under och efter solfångarna uppe vid taket. Men ur service och underhåll så är det ingen bra plats, så nere vid acken är nog den mest lämpliga platsen. Dock så måste trycket i expkärlet vara tillräckligt stort för att "orka" trycka tillbaka vattnet efter en PF. Så "höjdavståndet" mellan solfångarnas lägsta punkt och expkärlet är också en parameter att ta hänsyn till.

[J:son]

Tack Roli.
Hur reagerar du på det de säger i saken på sidan 21 i följande
(http://www.solklart-solvarme.nu/pdf/formassol.pdf) .
De har ritat en bild på koppling av paralella plana solfångare, som de påstår fungerar med partiell förångning.
Enligt författaren är det den allra vanligaste medtoden, ute i Europa, att
med partiell förångning undvika överhettning.
Om detta är riktigt, borde det vara en möjlighet även här?!
Sol på dig/Er.
Vänligast
Lappen.

[Roli]

Tack Roli.
Hur reagerar du på det de säger i saken på sidan 21 i följande
(http://www.solklart-solvarme.nu/pdf/formassol.pdf) .
De har ritat en bild på koppling av paralella plana solfångare, som de påstår fungerar med partiell förångning.
Enligt författaren är det den allra vanligaste medtoden, ute i Europa, att
med partiell förångning undvika överhettning.
Om detta är riktigt, borde det vara en möjlighet även här?!
Sol på dig/Er.
Vänligast
Lappen.

Den rördragning som redovisas där tror jag nog skall fungera.
Vid partiellförångning trycks solfångarvätskan ut ur solfångaren och nedåt och ut ur solfångarna av den ånga som bildas.
Redovisad rördragning stämmer dock inte med den som "mina" solfångare har och som jag refererade från i mitt tidigare inlägg. Mina solfångare och en hel del andra har sina anslutningar uppåt. Detta försvårar möjligheten att "trycka ur" solfångarvätskan ut ur solfångaren. Är sedan solfångarna seriekopplade så bildar varje solfångare en "fångstgrop" för solfångarvätskan (om du förstår hur jag menar). Det kommer med andra ord nästan alltid att finnas lite vätska kvar i solfångaren som sedan kan koka och bilda väldigt mycket större ångvolym än vad expasionskärlet kan ta emot.

[proforma]

Jag har följt tråden med intresse, i synnerhet kommentarerna om LESOLs olämplighet för partiell förångning.

Jag har nio (9) st LESOL 5AR kopplade mot en acktank på 750 liter. Panelerna har sina in- rep. utlopp i ovankant, och är kopplade i tre serier som i sin tur är parallellkopplade. Med nio paneler är systemet medvetet överdimensionerat för max-uttag vår och höst, vilket mot en tank på endast 750 liter leder till en avsevärd överkapacitet sommartid. (Jag har iofs idéer om vad jag ska göra med överskottsvärmen, men det kan vi ta i en annan tråd någon annan gång.)

Jag har noga övervakat systemet en tid och även pratat med min leverantör, GLÖD Energiteknik i Lomma, angående min oro över att systemet gått i kok några gånger när det är så varmt som det är nu.

Jag/vi har då gjort följande observationer, vilka alla tyder på att LESOL och partiell förångning visst är en lyckad kombination:
* Expansionskärlet är på 35 liter, dvs. relativt stort, och därför kapabelt att ta emot den vätska som en förångning tvingar neråt i kretsen.
* Förtrycket i kärlet är endast 2 bar, vilket ger ordentligt svängrum för tryckökningar i systemet (säkerhetsventilen löser ut först vid 8 bar).
* Rent praktiskt har systemet gått i kok flera gånger den sista tiden, och systemtrycket har då inte ökat till mer än strax över 3 bar (!).
* Givaren på solpanelen har då rapporterat temeraturer i spannet 120-140 grader, men inte mer.
* När stagnationstemperaturer uppnåtts och cirk.pumpen trots detta går (om jag tvingar den t.ex.) så visar flödesmätaren på noll och avluftningsventilen skvallrar bara ånga.

Så vad är problemet? Allt verkar ju funka fin-fint.

(Att jag sedan bör försöka göra något vettigt med överskottsvärmen för att undvika onödig belastning är en annan sak.)

[Shakespeare]

Så vad är problemet? Allt verkar ju funka fin-fint.

Det finns två saker jag oroar mig för
1/ Att det blir någon slags isolerande beläggning inuti kollekorn.
2/ Att kollektorn inte evakueras av ångan utan att det blir kvar vätska som istället kokar bort.

Ang punkt två så är väl rören i en plan kollektor 10mm. Jag tror att även om rören är placerade lodrätt så drar ångbubblorna med sig vätskan och evakuerar rören. Jag har vakumrör och min kollektor är 22mm och hänger ned på mitten. Vad händer med vätskan som står kvar där? Jag tror inte att den vätska pressas ut av bubblorna iom att röret är så grovt.

Jag vet inte om jag har fog för min oro?

Att jag sedan bör försöka göra något vettigt med överskottsvärmen för att undvika onödig belastning är en annan sak.

Ja, det är ju frågan om det är en belastninge eller inte? Det beror på vem man frågar.

mvh[/i]

[proforma]

Hmmm.

Att ett korrekt konfigurerat system pallar för trycket som eventuellt uppstår vid partiell förångning borde väl innebära att systemet inte är utsatt för någon anmärkningsvärd fysisk belastning. (Ta mitt system till exempel, där maxtrycket verkar ligga strax över 3 bar...)

Angående p. 2 så kan det inte gärna vara frågan om att vätska står kvar i fångarna mer än en väligt kort tid, eftersom den rimligen borde förångas den med. En tänkbar konsekvens kan dock vara att den mängd vätska som förångas är något större än om den första ångan som bildas trycker ner all kvarstående vätska direkt. Och om höga temperaturer har en negativ inverkan på mediet, så borde denna inverkan i så fall bli något större. Samtidigt blir ju inte maxtempen så hög (120-140 grader), vilket borde motverka detta fenomen.

Vad gäller invändig beläggning har jag ingen aning, men jag är ju ingen expert heller.

[Shakespeare]

Att ett korrekt konfigurerat system pallar för trycket som eventuellt uppstår vid partiell förångning borde väl innebära att systemet inte är utsatt för någon anmärkningsvärd fysisk belastning. (Ta mitt system till exempel, där maxtrycket verkar ligga strax över 3 bar...)

Tja, det var du själv som skrev det från början. Jag tänker iaf på själva vacumrören som kommer upp i över 225 grader, tål de egentligen det i längden?

Angående p. 2 så kan det inte gärna vara frågan om att vätska står kvar i fångarna mer än en väligt kort tid, eftersom den rimligen borde förångas den med.

Meningen är att eftersom vattnet har lägre kokpunkt så förångas det först. Vattenångan ska sedan pressa ut glykolvattnet ur kollektorn. Om det står "pölar" kvar så kommer även glykolen att koka bort. Känns som att det är större risk för att den tar skada och/eller gör beläggningar i röret. Det blir förresten mycket ånga av lite vatten som kokar. Det gäller att den extra vattenångan kondenserar tillräckligt fort så att inte hela systemet fylls med ånga och pyser ut genom avluftaren i källaren.

Jag är inte heller någon exert. Jag försöker bara bestämma mig för vilken "expert" jag ska lita på

[proforma]

Jag är inte heller någon exert. Jag försöker bara bestämma mig för vilken "expert" jag ska lita på.

Ja, jag friskriver mig då från allt rådgivningsansvar i denna fråga.

Tänker mest högt.

[Roli]

Proforma:

Grattis till ett tydligen bra mycket bättre konstruerat solsystem än mitt.

När mitt system går i kok så sticker både temp och tryck i systemet. Trots ett grundtryck på strax över 2 bar så fick jag tryck över 9 bar (säkerhetsventilens öppningstryck) när det gick i kok.
Temperaturen uppe vid solfångarna var strax över 170°.

Mina 7 stycken solfångare är kopplade i serie 3+4. Men mitt expkärl är väldigt mycket mindre än ditt, ca 2,6 liter och utan blåsa. Systemet är leverarat av R.O. Energibygge i Onsala.

Har du expkärl med eller utan blåsa ?

Jag har löst mitt problem med att acken når sådana höga temperaturer så att den nästan går i kok med att montera en SYR-ventil som "dumpar" VV via den nedre slingan i acken.

När jag har problem med min 1800 liters acktank. Hur har då du det, med en 750 liters till 9 st Lesol 5AR..... den måste ju ligga strax under kokpunkten för jämnan.
Du kanske har en bättre vinkel på dina solfångare än vad jag har. Mina ligger på ett tak med 23° lutning och det ger just nu alldeles för mycket VV medans det vår och höst tappar om man skall jämnföra mot en solfångare som t.ex. ligger på en lutning kring 40-50°.

[proforma]

Men mitt expkärl är väldigt mycket mindre än ditt, ca 2,6 liter och utan blåsa. Har du expkärl med eller utan blåsa ?

2,6 liter till 7 paneler, att jämföra med 35 liter till 9 paneler. Nog har vi olika system, du och jag...

Här får jag blotta min okunnighet och säga att jag faktiskt inte har en aning. Rött klot med luftnippel; om det sedan är ett membran eller en blåsa inuti - vet ej. Men någon slags luftkudde är det allt. Upplys mig gärna om vilka slags kärl som finns och varför, ni som vet.

När jag har problem med min 1800 liters acktank. Hur har då du det, med en 750 liters till 9 st Lesol 5AR..... den måste ju ligga strax under kokpunkten för jämnan.
Du kanske har en bättre vinkel på dina solfångare än vad jag har.

De senaste dagarna när vi hade trettio grader varmt eller nå´t så var ack-tanken fulladdad redan vid två-tretiden på em, och då tvingade jag ändå pumpen att gå hela natten för att kyla tankens nedre halva. Jag har dock turen (?) att skuggan från några höga träd börjar falla över panelen redan framåt fem-sex på kvällen. Och - som jag skrev tidigare - jag har idéer om vad jag ska göra med överskottsvärmen (jag ska dela med mig när jag vet att jag inte sumpat ev. möjligheter att patentera dem) .

Leker väl med tanken (!) att köpa en slavtank också.

Till lutningen: Om 45 graders lutning är en slags gyllene kompromiss är inte heller min lutning helt optimal. Fångarna ligger väl på en 35-40 grader eller nå´t (har inte mätt).

[Bosse Isplank]

Det här med lutning är intressant - jag har 55grader på mina solfångare. (35graders tak med 20graders-stativ) Det var otroligt bra skjuts i maj - och jag trodde det bara skulle bli värre (hetare) men trots den enorma värmen på slutet har bara nödkylningsventilen öppnat 2 gånger - så teorin om samma lutning som breddgrad man bor på visar sig tydligt nu. Det ska bli spännande att se i höst - om effekten då blir bättre "än väntat"

[Perpetum]

Hej.

Mina egen solfångare är alldeles för bra, Lesol 3AR med lazerplate, den ligger på ca 200 grader i stagnationstemp, och då finns inget som kan hålla emot kokning. Jag har en Durgo industriventil på 12 bar och den släpper igenom ibland när det stagnerar. Nu sätter jag en SYR-ventil för att öka driftsäkerheten.

Frågan är om man inte har överdrivit detta med selektiva kollektorer, vakuumrör och dylikt. Tänk om man skulle gå andra vägen istället, en större solfångare med lägre utbyte per kvm. En sådan solfångare med en stagnationstemp på 155-160 grader skulle fungera med en 10 bars säkerhetsventil. Glykolblandningen skulle inte ta skada och man skulle ha ett väldigt billigt och driftsäkert system.

Ett utpräglat varmvattensystem skulle kunna ha en kollektoryta på 10 kvadratmeter mot 300 liter tank och ha en väldigt hög årstäckningsgrad. Det enda extra man skulle behöva i styrsystemet är nattdumpning.

-Eller tänker jag helt galet ? -Skulle en sådan solfångare fungera sämre trots den större ytan ?

MVH/Perpetum