Hva skal til for å lykkes med solvarme i Norge?

[Kenneth Oslo]

Hei,

Jeg er over middels intetressert i solvarme, og har investert i et intelliheat anlegg til vårt hus i Oslo. Som amatør har jeg lært mye...

Som student på Master of Management på BI i Oslo, har jeg valgt å skriver avsluttende Master oppgaver om solvarme. Problemstilingen er "Hvordan kommersialisere solvarme i Norge..."

Sverige ligger flere ti-år foran Norge hva angår energiøkonomisering, da Norge i alle år har vært bortskjemt med billig vannkraft. I fravær av nyskjerrighe og utvikling av annet enn olje og el-oppvarming har vi i norge mye å lære av dere i Sverige. Derfor henvender jeg meg til dette forumet.

Jeg skal interjuve ti-femten solvarmeentusiaster i Oslo-området, men ønsker å spørre her på forumet først for å danne meg et lite bilde av distansen vi har å gå i Norge:

Spørsmål til dere på forumet som har solvarmeanlegg:
1. Hva var det viktigste for deg når du valgte solvarme ?
2. Hva imponerte deg mest? installatør kompetanse, ytelser eller annet?
3. Hva skuffet deg mest når du ble kjent med solfangerteknologien?

Ellers råd fra både kunde og aktører til bransjen for a vi i Norge for å lykkes:
1. Hva er viktigst for at installatørere skal lykkes med salg og installasjoner? Viktige samarbeidsformer?
2. Hvilken solgfanger teknologi vil bli mest utbredt tror dere? (dominerende teknologi: vakum eller planfangere?), eller vil det komme nye generasjoner som vil kappes om å bli dominant?
3. Hvilken kombinasjoner av tillsatsvarme vil være mest vanlig fremover? sol-pellet, sol-luft/vann, sol-vedpanne, sol-bergpume?

Kom gjerne med innspill på hvordan solvarmemarkedet kan bli bedre i Sverige og i Norge. Kom gjerne med selvfølgelige egenskaper som finnes i bransjen i Sverige, da dette kan være fullstendig fraværende i Norge.

Ellers litt om mitt solfangeranlegg:
Mitt anlegg er under oppføring og pr. i dag delvis i drift. Mangler å montere en del automatikk, samt tilkoble varmtvann tappekrets.

Eller er mitt album på Picasa: http://picasaweb.google.com/arntsenweb/Solvarme (skal legge flere blider og tekst til bildenen etterhvert)

Mitt teknisk rom er kun på 1,6m2!

[apersson850]

Att jag installerade solvärme berodde på att det är lika bekvämt som el eller olja på sommarhalvåret, passar allra bäst tillsammans med vedeldning och de två värmekällorna i kombination ger överlägset lägst driftkostnad.
Däremot en del arbete, vilket innebär att man slipper gå på gym den tiden på året.

[Perpetum]

Hej

Jag installerade solvärme för att få varmvatten. Bor i ett hus utan vattenburet värmesystem, s k direktverkande el. Uppvärmningen sker idag med 2 st mindre luft/luftvärmepumpar.

Så här i efterhand kan jag konstatera att solfångaren är lika ekonomisk som bergvärmepump vad gäller tillverkning av varmvatten. Årsvärmefaktorn ligger på omkring 3. Detta har imponerat på mej.

Jag tycker inte att de negativa sidorna är så framträdande. Svårigheten att lagra varmvatten inför längre perioder av dåligt väder skulle väl kunna vara en av nackdelarna med solvärmen. Rörmokarna kan i princip ingenting om solvärme, vilket gör att man ofta är hänvisat till att läsa in sig på ämnet själv. Men jag antar att det blir bättre allt eftersom elpriset stiger och solfångare blir vanligare.

I Sverige får man bidrag beräknat på 2,5 X årsutbyte/kvm X antal kvm. Detta gäller bara godkända solfångare.

Norge behöver också någon form av statligt stöd för att få igång processen tror jag. Sedan behöver elpriset upp några snäpp, kanske genom grön skatteväxling ?

MVH/Perpetum

[Kenneth Oslo]

Hej

Jag installerade solvärme för att få varmvatten. Bor i ett hus utan vattenburet värmesystem, s k direktverkande el. Uppvärmningen sker idag med 2 st mindre luft/luftvärmepumpar.

Så här i efterhand kan jag konstatera att solfångaren är lika ekonomisk som bergvärmepump vad gäller tillverkning av varmvatten. Årsvärmefaktorn ligger på omkring 3. Detta har imponerat på mej.

Jag tycker inte att de negativa sidorna är så framträdande. Svårigheten att lagra varmvatten inför längre perioder av dåligt väder skulle väl kunna vara en av nackdelarna med solvärmen. Rörmokarna kan i princip ingenting om solvärme, vilket gör att man ofta är hänvisat till att läsa in sig på ämnet själv. Men jag antar att det blir bättre allt eftersom elpriset stiger och solfångare blir vanligare.

I Sverige får man bidrag beräknat på 2,5 X årsutbyte/kvm X antal kvm. Detta gäller bara godkända solfångare.

Norge behöver också någon form av statligt stöd för att få igång processen tror jag. Sedan behöver elpriset upp några snäpp, kanske genom grön skatteväxling ?

MVH/Perpetum

Takk for tilbakemelding Perpetum!

Din konfigurering synes å være mer kostnadseffektiv enn vår. Vi måtte kaste ut de gamle el. radiatorene uansett, så vi måtte montere noe nytt. Da ble det vannbårent. Vi håper vi har gjort det riktige, men er veldig usikre på om vårt anlegg blir godt økonomisk. For oss har det blitt å følge magefølelsen mer en kalkulatoren. Risikosport er det, men det har vært så lite fagkunnskap å rådspørre seg hos i startfasen der alle beslutningene tas (uten særlig kunnskap). At enkelte av regningene har blitt litt ubehagelig store er vel bare fortjent med en slik prosjektstyring

Det er ikke noe nasjonalt støtteordning for solvarme i norge som jeg vet om, men heldigvis for oss har Oslo kommune har gode tilskuddordninger for energitiltak. Det er forskjellige satser for ulike tiltak: http://www.enoketaten.oslo.kommune.no/g ... nheter.pdf .
Som du ser gir man 1kr for hver kwh levert av solfangerene.

Du kommer inn på lagring av solvarmen. Er enig med deg der. Vi har forsøkt å tilpasse oss værutjevning, men det har kostet mye hardt arbeid og få plass til 4m3 store betongkummen som veier 8,7tonn. Ikke helt billig heller, men vi har spart kostbart bolig areal inne. Om vi lykkes med værutjevning vil kun erfaringen fremover gi svar på...

Av negative ting jeg har tenkt på er at ikke alle synes solfangerene er særlig pene. Det kan redusere annenhåndsverdien noe i forhold til eks. bergvarme. Installasjonen kan også være plasskrevende.

Blandt de positive så langt er at de 6 modulene gir mye varme. Hittil er rekorden 54kwh på èn soldag. Du nevnte årsvarmefaktor på 3. Hvordan regner du ut det?

[Perpetum]

Hej

Solfångaren ger oss ca 2/3 av allt varmvatten vi behöver på årsbasis. 1/3 av energin behöver alltså tillföras via elpatronen.

1 dividerat med 1/3 blir årsvärmefaktor 3.

Jag har en plan solfångare som är nerfälld i taket, det kan vara lite diskretare än utanpåliggande vakuumrör.

I Sverige så ska alla småhus som säljs efter 2009-01-01 ha en energideklaration. Ju mindre energi som huset förbrukar, desto bättre energiklassificering. Detta kan har inverkan på husets värde eftersom energipriserna tenderar att öka. Värmepumpar, solfångare och isolering ger bättre energiklass.

MVH/Perpetum

[Kenneth Oslo]

Att jag installerade solvärme berodde på att det är lika bekvämt som el eller olja på sommarhalvåret, passar allra bäst tillsammans med vedeldning och de två värmekällorna i kombination ger överlägset lägst driftkostnad.
Däremot en del arbete, vilket innebär att man slipper gå på gym den tiden på året.

Hei,
Sol og vedfyring det aller mest økonomiske, hvis man har tilgang til billig ved. Avgjørende for regnestykket blir da hvordan man verdsetter eget arbeid. Var å besøkte en bonde på Raufoss, og han hadde stor lagertank for å slippe å fyre opp så ofte. Slike anlegg er definitivt et potensiale for utvikling av solenergi.

Hva med installasjonkostnadene? Jeg håper ikke jeg har overinvestert og er veldig spent på om min store lagertank gir den effekt jeg håper på. Vil ikke innrømme nederlag enda . Strategien er å la Intelliheat rørene arbeide mot 4 kubikk tanken hele vinteren. Jo kaldere vann jo flere driftstimer og kWh ladet. Den store tanken skal bare brukes til forvarming av tappevann vinterstid. Således kan den lade allerede ved 8-10 grader og oppover. Solfangerene skal etter planen kjøre kombidrift resten av året. Har delvist løst dette med manuell treveisventil på forvarming av vv, men har enda ikke funnet ut hvordan dette skal løses i programmeringen, men håper Steca 0704 klarer dette... Har ikke sjekket ut PC-grensesnittet enda. Kanskje man kan ha to programmer på PC'n og bytte programmering på Stecaen hver høst og vår.

[apersson850]

När jag arbetar med veden sparar jag motsvarande 400 kr/timme, skattat och klart, jämfört med om jag skulle köpt olja istället och suttit på altanen och latat mig den tiden.
Då betalar jag för veden och för att få den hemkörd. Sen gör jag resten själv.

Månaderna november-februari är förlorade månader. Då ger det i princip ingenting, trots att jag bor en bit söder om Norges sydligaste udde. De dagar solen faktiskt skiner kan man spara in motsvarande ett vedträ eller två, så det kvittar.
Men resten av året har det betydelse. Fem månader sköter solen alltihop.

[Kenneth Oslo]

Hej

Solfångaren ger oss ca 2/3 av allt varmvatten vi behöver på årsbasis. 1/3 av energin behöver alltså tillföras via elpatronen.

1 dividerat med 1/3 blir årsvärmefaktor 3.

Jag har en plan solfångare som är nerfälld i taket, det kan vara lite diskretare än utanpåliggande vakuumrör.

I Sverige så ska alla småhus som säljs efter 2009-01-01 ha en energideklaration. Ju mindre energi som huset förbrukar, desto bättre energiklassificering. Detta kan har inverkan på husets värde eftersom energipriserna tenderar att öka. Värmepumpar, solfångare och isolering ger bättre energiklass.

MVH/Perpetum

Det blir også krav til e-merking fra 01-01-09 i Norge også.
Energikilde/-bærer skal miljøfaktor vurderes:

Sol = 0
Bio =0,25
Fjernvarme =0,50
Gass =0,65
Elektrisk = 1,00
olje/parafin 1,00

Her ser vi at solvarme blir beslastet med null
Varmepumper får vel da i praksis 1/ COP= miljøfaktor?
Bruker man den til luftcontitionering om sommeren blir da COP faktoren dårligere?

Økonomien i ett solfangeranlegg har jeg fulgt opp litt grundigere :

Jeg vil forsøke å sette opp de inntjenings-egenskaper ett system skal ha for å være lønnsomt. Etter nåverdimodellen skal anlegget gå i pluss når avkastnigskravet er oppfylt. Avkastningskravet til ett solfangeranlegg bør være større enn ett bankinnskudd. Penger investert er bundet opp, og det er en viss risiko for at ett solfangeranlegg kan bli ødelagt eller ikke innfrir forventninger. 10% avkastningskrav er et rimelig (antakelig for lavt) krav å stille til et solfangeranlegg. Renteutgiftenen tilbakediskonteres til nåverdi med risikofri rente på 5%

1. Varmen produseres av ett anlegg som skal dekke avkastningskravet på 10% og at anlegget skrives til null over 20 år. En eventuelt positiv restverdi gir gevinst, men teknologien kan også bli ødelagt og kreve reperasjoner, da vil det sees på som ett minus i forhold til forutsetningene. Anlegget legges til kostnad for støm til pumper vedlikehold 750kr /år .

2. Anlegget skal sammenlignes med dagens strømpris i Norge som er 75øre/kWh. For at det skal være rettferdig må solfangeranlegget også tjene inn kapitaleverdien av brukarealet som fortrenges (2m2= 10000 kjellerpris), da eloppvarming ikke "stjeler plass" Hvis solfangeranlegget skulle regnes hjem mot f.eks. pellet er ikke plassbehov noe issue, da pellet installasjoner også krever plass. Etter 20 år returneres tilbake gulvplassen (10.000,-).

3. Det forutsettes at varmeløsnigen er optimal til forbruket det skal oppfylle, da strøm er svært fleksibelt.

Under disse forutsetnignene kan ikke ett anlegg koste mer enn:

Årlig 5.000 Kwh makspris 21.478kr + areal (4,29kr pr kWt kapasitet)
Årlig 10.000 Kwh makspris 55.200kr + areal (5,52kr pr kWt kapasitet)
Årlig 15.000 Kwh makspris 88.930kr + areal (5,92kr pr kWt kapasitet)
Årlig 20.000 Kwh makspris 122.655kr + areal (6,13kr pr kWt kapasitet)
Årlig 25.000 Kwh makspris 156.382kr + areal (6,26kr pr kWt kapasitet)

(høyerer investeringsmulighet for større anlegg skyldes konstant areal 2m2. I virkeligheten krever større anlegg større plass. Derfor skal investering pr.kWh være konstant på ca 5,5kr pr kWh)

Jeg har også sjekket lønnsomheten ved høyere strømpriser. Hele tabellen:

Årlig kWt - 5000 -10000 -15000 - 20000 - 25000
Grense inv. 21478 55204 88930 122656 156382 0,75 kr/kWt
Grense inv. 23726 59701 95675 131650 167624 0,80 kr/kWt
Grense inv. 25975 64197 102420 140643 178866 0,85 kr/kWt
Grense inv. 28224 68694 109165 149637 190108 0,90 kr/kWt
Grense inv. 30472 73190 115910 158630 201350 0,95 kr/kWt
Grense inv. 32720 77687 122655 167624 212592 1,00 kr/kWt
Grense inv. 34968 82183 129400 176617 223834 1,05 kr/kWt
Grense inv. 37216 86680 136145 185611 235076 1,10 kr/kWt
Grense inv. 39464 91176 142890 194604 246318 1,15 kr/kWt
Grense inv. 41712 95673 149635 203598 257560 1,20 kr/kWt
Grense inv. 43960 100169 156380 212591 268802 1,25 kr/kWt
Grense inv. 46208 104666 163125 221585 280044 1,30 kr/kWt
Grense inv. 48456 109162 169870 230578 291286 1,35 kr/kWt
Grense inv. 50704 113659 176615 239572 302528 1,40 kr/kWt
Grense inv. 52952 118155 183360 248565 313770 1,45 kr/kWt
Grense inv. 55200 122652 190105 257559 325012 1,50 kr/kWt

Hvordan er dette i forhold til det solfanger anlegg koster i dag?

Solfangeranlegget kan bli gunstigere av individuelle forhold/løsninger:

1. Marginal investeringpå ett allerede eksisterende vannvårent anlegg for å være lønnsom
2. Alternativkostnadene ved rehabillitering og gml. elektiske panelovner må skiftes ut kan trakkes fra (da konkurrerer solvarmen med andre alternativer også selvsagt)
3. Lokale forhold (ved kysten kan det være mer sol etc)
4. Erstatte dårlig vikningsgrad i oljefyr sommerstid (med det kan også en el-patron gjøre, tilbake til å sammenligne med strøm)
5. Ideologi rettferdiggjør merkostnaden
6. Komfort for å spare vedfyring om sommeren

Noen kommentarer? Aksepteres regnestykket? Brister forutsetnignene?

Mvh
Kenneth

[apersson850]

Dina beräkningar stöttar min uppfattning att solvärme är optimalt att kombinera med vedeldning. Vedeldningen är svår att överträffa ekonomiskt på vintern, då en vedanläggning går som bäst då den får brinna för fullt. Mina tankar tillåter 6-8 timmars eldning i sträck, beroende på utetemperaturen. Största delen på full fart. En tillgodogjord kWh (i ackumulatortanken) kostar då runt 18 öre i driftkostnad (SEK, eget arbete inte inräknat).

I och med vedeldningen finns redan de tankar som behövs för solen. En värmeväxlarslinga för att kunna ladda tanken behöver läggas till, utöver solpaneler och styrning. Ingen extra golvyta att fundera på. I mitt fall fanns dessutom redan ett pannrum på 29 m², så det var inget problem.
Driftkostnaden för en solvärmd kWh ligger på 0,5-2 öre (SEK).

Hur mycket underhåll och sevice som kan krävas vet jag inte. Jag har bara haft detta igång i 2½ år, och än så länge är det noll.

[Kenneth Oslo]

Enig med dine konklusjoner, du har både en marginal investering, samt komfort med lite vedfyring om sommeren, samt allerede avsatt plass. Kom dine investeringer under det som står i tabellen ??

Hva er strømprisene i Sverige nå (i snitt)

Jeg har tatt en generell strømpris beregningene, men strømmen er typisk billigere på sommeren, men det er vel mer aktuelt for Norge kanskje med overfylte magasiner etter snøsmeltingen...

Mitt anlegg er komplett nytt alt sammen, da huset hadde el-paneler til oppvarming. Jeg kan da trekke fra alternativkostnadene ved nytt el-oppvarming i mitt regnestykke. Selv da har mitt anlegg kostet mer enn tabellen, på grunn av en del uforutsette utgifter...

[apersson850]

Priset på strömmen beror på vilket avtal man har, vilken leverantör och hur mycket man förbrukar.
1,50 per kWh får nog jag räkna med. Men skulle jag eluppvärma skulle det bli lite annorlunda, för då är det betydligt större förbrukning i relation till de fasta avgifterna.

Dina investeringskalkyler spänner över ett så stort område så det är inte svårt att träffa där. Jag eldade med olja tidigare, men hade inte kört ett helt år enbart med olja, så jag vet inte exakt hur mycket olja som skulle gått åt.

[Kenneth Oslo]

Priset på strömmen beror på vilket avtal man har, vilken leverantör och hur mycket man förbrukar.
1,50 per kWh får nog jag räkna med. Men skulle jag eluppvärma skulle det bli lite annorlunda, för då är det betydligt större förbrukning i relation till de fasta avgifterna.

Dina investeringskalkyler spänner över ett så stort område så det är inte svårt att träffa där. Jag eldade med olja tidigare, men hade inte kört ett helt år enbart med olja, så jag vet inte exakt hur mycket olja som skulle gått åt.

Da har vi kansje kommit et godt stykke nærmere løsning på tittelen til denne tråden "Hvordan lykkes med kommersialisering i solenergi i Norge"
- Strømmen er rett og slett for for billig til å forsvare omfattende investeringer... Man kan se i kalkylene at investeringsbeløpet kan økes betydelig med økte strømpriser.

Etter å ha interjuvet en fire-fem solfanger entusiaster i Norge, kommer det frem at det er for komplisert med varmeanlegg til å nå det brede laget i folket pr i dag. Folk flest er ikke vant til å ha slike installasjoner. Elektrisk oppvarming har dominert i flere ti-år. Jeg vet kun om èn min omgangskres som har fyrrom. De bor i et hus fra 50 tallet med gammel installasjon. De syntes det hele er litt "pain in the ass", og gruer seg til neste dings som ryker...

Hvordan er det i sverige? Det er vel ikke mange hus som baserer seg på elektriske panelovner i Sverige?? Om man kjøper ett hus i Sverige og ikke har kunnskap om dette med varmeanlegg, hvor langt skal man ut i vennekretsen eller familie for å få hjelp? Er det alltid noen i nærmeste omgangskrets som kan hjelpe til da??

/Kenneth

[apersson850]

Det beror på när husen är byggda. På den tid när jag jobbade som elektriker när jag var ledig från skolan, alltså sista åren på 70-talet och tio år framåt, installerades direktverkande elvärme i massor med villor. Kärnkraften byggdes så det stod härliga till, tills den levererade lika mycket som den svenska vatternkraften, och strömmen skulle kosta nästan ingenting i all överskådlig framtid.
Det pris jag angav nu är inklusive fasta avgifter, väl att märka, fördelade på förbrukade kWh. Jag har ju inte så stor förbrukning att fördela dem på, så priset per kWh blir ganska högt.

Sen blev det tvärt förbjudet att inte installera vattenburen värme, eller något annat som i alla fall inte måste vara elektriskt. Idag är det värmepumpar på längden och tvären som gäller i hus som inte har pannrum. Har man det är det många som eldar med pellets. Ska man elda med ved vill det ju till att man har utrymme, nödvändiga maskiner och lust att mixtra med det.

Mitt hus är byggt 1943 och avsett för vedpanna. Det finns dessutom två vedspisar och två öppna spisar också i huset. Till och med vedeldad tvättgryta ståtar jag med. Har inte ens slängt den, av nostalgiska skäl.
Skorstenen är större än farstun och pannrummet är 29 m². Eller som en elektriker sa "Det där är inget pannrum, det är en panncentral!".

Dessutom har jag tillräcklig höjd för att få upp panelerna på drygt tio meters höjd, så att solen kan fungera nästan hela dagen. Ett träd och ett annat hus skymmer lite under någon kvällstimme, men det gör ingen större skillnad. En sida av taket pekar i sydsydväst, så det är nära optimalt, det också.

För min del har jag en god vän som är rörläggare och intresserad av vedanläggningar, så det var ju naturligt att diskutera med honom när det var dags. Han tyckte också det var intressant att installera en solanläggning, då det ligger lite i tiden.