Jag funderar på att återladda mitt bergvärmehål med överskottsvärme från solfångarna.
1. Är det någon här som har provat det och fått erfarenheter?
2. Det förekommer olika ritningsförslag där man sätter en värmeväxlare på köldbärarkretsen.
A. En del värmer borrhålet på nedgående kalla vatten. (Härigenom förhindrar man att värmepumpen får för högt arbetstryck.)
Miljökonsult Energi AB har provat detta under många år och värmer helst borrhålet. http://www.miljo-konsult.com/solfangare.html
B. Intelliheat bjuder på många olika ritningsförslag på sin hemsida:
http://www.solenergiteknik.se/default.a ... iv_814.asp
De föreslår värmning av det "varma" borrhålsvattnet innan man kör det till värmepumpen: http://www.solenergiteknik.se/rwdx/file ... NG-2.7.pdf
Är det någon som har åsikt om detta? Vilket är bäst?
3. Vad jag förstått är att det knappt är lönt att skicka ned värmen och det är kritiskt att cirkulationspumparna ej tar för mycket energi. Men det borde man väl rimligtvis kunna lösa genom att köra pumpar intermittent. Dvs man låter temperaturen öka och sen kör man ned en "sats". Det borde väl i alla fall vara bättre än att låta solfångarna koka och gå i partiell förångning.
Jag skulle bli glad om du som har provat detta skriver lite om det.
Hur återladda bergvärmeborrhål med solvärme?
Hur återladda bergvärmeborrhål med solvärme?
Vi vill sänka elförbrukningen till hälften för att klara Sveriges elbehov mha förnyelsebar energi.
Solfångare med 180 vakuumrör, TA UVR1611 regulator, modifierad bergvärmepump med ES3 regulator, kakelugn från 1850-talet, kombipanna.
Solfångare med 180 vakuumrör, TA UVR1611 regulator, modifierad bergvärmepump med ES3 regulator, kakelugn från 1850-talet, kombipanna.
Här har du ytterligare en firma som som sysslar med detta.
http://www.k2system.se/econtent/111
//Lövet
http://www.k2system.se/econtent/111
//Lövet
Fast: 1 Thermia Villa 90 inst.okt 97,440m slang, 290m² 1 ½ pl.med käll.byggt 58. Nu 17420kWh tot -08,pump 9636kWh -08.Oljeförb.innan 4,3-4,5m³.
Fast: 2 VB Joker,Viking Bio,Mafa Midi.Siemens Villa 2,Sanyo 123EHN,1pl.med käll.tot 206m² byggt 71.
Fast: 2 VB Joker,Viking Bio,Mafa Midi.Siemens Villa 2,Sanyo 123EHN,1pl.med käll.tot 206m² byggt 71.
Brineflödet är ofta stort. Ofta i storleksordning 3 kw/grad
Dvs skall man lyckas värma inkommande brine måste man ha höga effekter. Små dellaster gör ingen skillnad för på brinetemp och därmed för VP.
Har man höga effekter är det bättre ekonomi att värma acctanken direkt då behöver VP inte gå alls.
När acctanken är varm och man behöver dumpa värme finns ingen anledning att värma inkommande brine. Värmepumpen går inte ändå när acctanken är fullt laddad.
Driftsfallet med VP som går och solfångare som ger tillräcklig effekt för att värma brine finns därför normalt inte. Vem vill köra VP om solen skiner?
Det gör också lösningen så mycket enklare.
Värmeväxlare på utgående brine är då en självklarhet.
De flesta styrningar har alternativet med två acctankar. Se brinevärmeväxlaren som "tank" 2 så blir lösningen enkel och robust.
Dvs skall man lyckas värma inkommande brine måste man ha höga effekter. Små dellaster gör ingen skillnad för på brinetemp och därmed för VP.
Har man höga effekter är det bättre ekonomi att värma acctanken direkt då behöver VP inte gå alls.
När acctanken är varm och man behöver dumpa värme finns ingen anledning att värma inkommande brine. Värmepumpen går inte ändå när acctanken är fullt laddad.
Driftsfallet med VP som går och solfångare som ger tillräcklig effekt för att värma brine finns därför normalt inte. Vem vill köra VP om solen skiner?
Det gör också lösningen så mycket enklare.
Värmeväxlare på utgående brine är då en självklarhet.
De flesta styrningar har alternativet med två acctankar. Se brinevärmeväxlaren som "tank" 2 så blir lösningen enkel och robust.
