Att tända överförbränningspanna/kamin ! Skola i vedeldning.

[Olle45]

Ja eller så kanske lindqvist heating har höjt priset med det dubbla om 40år när man skall byta panna igen.

Matab


Hej Matab
Mmmmm höjd miljöskatt möjligen på de pannor som inte är förbättrade
till nära helt ren förbränning är ju helt logiskt eller hur?

Men för att nå dit är vägen lång och inte helt enkel..
men det går har jag konstarerat, så bra att det går att styra värmeutaget ur ved nära lika exakt som att elda med gasol.

Ren vedbesparning utan att ge avkall på vår komfort inomhus.
mindre vedhanterin o mer tid till familjen eller annat som är roligt i livet.

Mvh
Ruben

[kricken_]

Jag börjar att närma mig denna förbränning som Ruben skriver om.
Som ett tips så kan jag säga att all info för att nå dit finns redan publicerad både här och på byggahus i tips för viadrus ägarna tråden.
Men det är väldigt precis för att nå topp resultat, jag är där i bland.
Det blir mindre och mindre marginaler ju närmar målet man kommer har jag märkt.
Men tillslut skall även jag nå fram, vissa stunder kan jag uppnå en förbränning som skulle få det att spontan gå i byxorna för en test person från SP men kruxet är att bibehålla denna förbränning där har Ruben lyckats men inte jag. Än.....

Men om ni tänker börja att nå topp resultat så kan jag instämma i vad Ruben har skrivit det är en brokig väg att vandra men den är in i helvetes lärorik och jag tycker inte att man skall utgå från en "FAQ" så här blir en överförbrännings panna effektiv utan läs,lär,utveckla,fråga så är ni snart iaf där jag är nu.(jag vet ju inte än hur långt det är till Rubens resultat än.)

Ps. den där eländes rökgas analysen har inte än blivit gjord tur för mig nu har jag mera tid att förbättra. Hehe med sista veckans framsteg så blir det något att se fram emot. . ds

[Matab]

Tjenamorse grabbar! Ingen fara på taket,försökte bara va lite ironisk där med miljöskatten! Ända sen ja köpte o installerade min Viadrus panna har ja bara blivit ifrågasatt hur man kan köpa en sån skitpanna? Dålig verkningsgrad,ej miljögodkänd inte ens sotarn ville godkänna den första gången.Ja skiter i va grannen tycker! Det som är mest tragiskt är att inte s.k.a experter inom biobränsle kan ge pannan ett erkännande! Nu när det uppenbarligen går att elda och få till bra resultat.

[kricken_]

Så nu har jag gjort ett test igen.
Jag har tagit bort alla större modifieringar har endast kvar lite isolering upp mot tuberna och turbulatorer.
Jag stängde ventilerna till radiator slingan och inget vv uttag.
Nu förbrukade jag 26408g ved som enligt min funktmätare från classe låg runt 20% vissa 21-22 och endel runt 17-18% så ett medel runt 20% verkar vettigt.
detta ger 26,408kg * 4.08=107,74464kWh inlagd energi.
Med denna energi värme jag 1500liter/50°C .
Om man då räknar 107,74464 * 0,85 =91,582944kWh
91,582944-87=4,582944kWh till att värma pannan och laddomat slingan.

Så runt 85% verkgrad på en istort sett omodifierad viadrus.
Det kan väl inte vara så dåligt.

Jag skall mäta verkgraden någon dag när alla modifieringar är på plats då borde verkgraden öka någon %.


Tyvärr har det inte blivit någon rökgas analys gjord än varit en massa strul med instrumentet + att jag inte haft tid att vara hemma men det kommer nog vad det lider.

[Matab]

Det låter fin fint Snar kör du om Baxi pannorna

[kricken_]

Vilken temperatur är den optimala på sekundärluften?
Alla (tror jag) pannor med omvänförbränning har ju sekundärluft utsläpp i munstycket där borde det ju vara ordentligt varmt typ 1000°C nu lär ju inte luften som passerar där hinna nå denna höga temperatur, så är det någon som har en aning om vilken temp man skall sträva efter?

[Olle45]

Hej Kricken o alla intresserade.
Du undrar om sekundärluftens temperatur har någon inverkan
är mitt svar ja.

En liten jämnförelse vilken tid på dygnet går bilmotorn bäst ?
Här är det två saker som hjälper motorn att gå bra.
Vilka värden ska stämma och varför fungerar det så ?

Dessa frågors svar, ger även svaret på en pannas förbränning
när förbränningen är som bäst.

Låter er fundera lite.

Mvh
Ruben

[Olle45]

Jag skrivet en fråga om när bilmotorn går som bäst på dygnet.

Här ger jag er svaret!
En bilmotor går bäst på kvällen natten morgonen
alltså hela mörka delen av dygnet som är kallare...
1 / kall luft kan innehålla mer fukt och då innehåller den mer syre.
2/ Vid en så liten mängd luft som går åt per tids enhet påverkar inte
förbränningsresultatet mätbart.

Samma gäller vid all förbränning att syre finns i tillräcklig mängd.

Mvh
Ruben

[Choppermicke]

Bumpar..

Jag har en gammal Diom eloved panna som jag eldar med ved i ibland. Jag har testat det här varianten med att tända på toppen ist. Men jag blir inte klok på hur jag ska ställa in luften. Jag testar nu med att ha sekundären helt öppen, har även nu ett rör på insidan av luckan för att få in luften längre in i pannan. Man ska strypa primären står det i den här tråden, hur mycket ska nedre lyckan vara öppen då? Provat alla möjliga varianter men det blir inte så bra tycker jag. Antingen brinner det rakt igenom ilägget och allt tar eld samtidigt efter en stund eller om jag stryper måste det bli ett luftunderskott. Öppnar jag vedluckan tar det fyr i helsicke och brinner överallt, ganska kraftig grå rök blir det då åxo. Något vitt sot lyckas jag heller inte få till i eldstaden, bara riktigt nattsvart sot

[apersson850]

1 / kall luft kan innehålla mer fukt och då innehåller den mer syre.

Kall luft klarar att innehålla en mindre mängd vatten, inte en större.
Men det finns syre i luften i sig, syre som dessutom inte är bundet till väteatomer utan betydligt lättare att engagera i förbränning.
Nu har just exemplet med bilmotorerna ingen större relevans längre, då nästan allting idag är överladdat, med högre kapacitet i kompressorn än vad motorn tål. Därför kan man ofta inte heller tillgodogöra sig effekten av att kallare uteluft kyler laddluftkylaren bättre.

[Olle45]

Hej apersson850
Helt rätt som du skriver, men du kanske kan förklara det bättre än vad jag gjort.
------------
Kall luft klarar att innehålla en mindre mängd vatten, inte en större.
------------
Det jag påstår är att 1m³ +20° luft krymper i volym när den kyls av till tex + 4°C
men vatten kryper inte i volym därför ökar fukten den rådande luftmängd som inte är 1m³ längre
när luften inte klarar bära den ökade fukten fälls denna ut i form av dimma / dagg / kondens / regn

[Doc]

Olle45
Den förklaring fick jag inte ihop med min skolfysik. 1 m3 luft "orkar" bära 17,3 g vatten vid 20° (=100% relativ fuktighet) vid 4 grader "orkar" den bära 6,4 g. Under förutsättningen att volymen och tryck hålls konstant. Det blir då 10,9 ml vatten mindre. Luftvolymen minskar med 59,2 l om man kyler 1 m3 luft från 20 till 4 grader. Menar du att denna volymminskning "klämmer" ur sig vattnet? För övrigt är vatten i ångfas mycket väl komprimerbar som vilken gas som helst.

[Doc]

Du satte myror i huvudet på mig. Efter att har läst ditt inlägg igen tror jag kanske att jag uppfattar dig bättre.

Solig sommardag: 20 grader, 70% luftfuktighet = 12 g vatten/m3 luft. Följande natt: dimma, 4 grader 100% luftfuktighet = 6,4 g vatten/m3 luft och därmed mer plats för syre.

Nu är jag lite osäker på hur man räknar volymen av vatten i ångfas men jag får det till att dessa 6 ml blir 80 ml vid 20 grader, inte mycket i 1000 l luft!

Volymändringen av luften har ju en betydligt större inverkan!

[Olle45]

Hej Doc

Nu är vi överens!
Det är ju bara lite olika sätt att förklara hur luft och fukt förhålland vid temperatur ändring hänger samman.

Volymändringen av luften har ju en betydligt större inverkan!

[Olle45]

Hej Doc
Läser om ditt problem med hållbarheten av "FD ecotec brännare"
hög förbrännings temperatur käkar upp det mesta som hög temperatur kommer åt.
förbränningen bör inte överstiga 1000 °C , bra eldhärdigt rostfritt har skalnings temp runt 1150°C
Legerat gjutjärn kan klara något högre men inte mycket högre.

Hur man minskar förbrännings temperaturen
det sker på olika sätt beroende av konstruktionen, om fläkt finns så minska mängden förbrännings luft
Finns dragbegränsare den hjälper också till att hålla nere förbrännings temperaturen.