Hej !
Är det någon som vet var man kan beställa roster till albinpanna från 1985 ?
Behöver ny roster
Re: Behöver ny roster
Hej allamagnus a skrev:Hej !
Är det någon som vet var man kan beställa roster till albinpanna från 1985 ?
som behöver resrevdelar till Albin Pannan här är en länk
http://www.kalixpannprodukter.se/reservdelar.html
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
-
Vedklabben
- Späd planta
- Inlägg: 5
- Blev medlem: mån 22 jan, 2007 12:09
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Re: Behöver ny roster
Vad är det för typ av Albinpanna ?magnus a skrev:Hej !
Är det någon som vet var man kan beställa roster till albinpanna från 1985 ?
Ved Profilen..
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Jo verprofilen.... det håller jag med om ..
det kan vara riktigt roligt att bygga om pannan till omvänd förbränning,
det har jag gjort med min gamla kombipanna, å jag tror att det inte går åt mer än en tredjedel så mycket ved nu .... helt klart mindre än hälften iallafall *L*
det kan vara riktigt roligt att bygga om pannan till omvänd förbränning,
det har jag gjort med min gamla kombipanna, å jag tror att det inte går åt mer än en tredjedel så mycket ved nu .... helt klart mindre än hälften iallafall *L*
Senast redigerad av BG den lör 27 sep, 2008 22:07, redigerad totalt 2 gång.
Solp 13m2.
2x2.6m³ Accar.
Baxi 50kw innova
2x2.6m³ Accar.
Baxi 50kw innova
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Du menar väl OmvändförbränningBG skrev:Jo verprofilen.... det håller jag med om ..
det kan vara riktigt roligt att bygga om pannan till underförbränning, det har jag gjort med min gamla kombipanna, å jag tror att det inte går åt mer än en tredjedel så mycket ved nu .... helt klart mindre än hälften iallafall *L*
Du har rättat mig någon gång när jag skrivit fel om jag inte mins fel
Det är bara bra när skriften går i all hast
Ha det!!
Ved Profilen..
hej !Ved Profilen skrev:Hej Ruben ! Jag tänkte även ge honom ett ombyggnadsförslag på pannan.
De flesta Albinpannor har under förbränning.Jag tänkte ge förslag att bygga om pannan till omvändförbränning.
Dvs.. Strunta i rostret.
Ved Profilen.
Försent men intressant !
vad skulle detta kunna vara för något? jag trodde undreförbränning och omvänd förbränning var ungefär samma sak, men jag är ju bara ett "frö" i detta sammanhang !
har förresten tröttnat på mitt system. Funderar på att investera i helt nytt !
t ex:
Ny panna 40-50kw
tot acc vol 3500lit (inkl nuv 3x500lit)
solfångare på balkongen max 5m bred
har nu:
300kvm uppvärmd yta
albin panna från 85 med ej fung beredare o 2x500lit tankar, för litet får elda som en galning för att hålla vämen i huset.
Bergvärme pump 8kw klarar värma upp huset vid min -4 grader.
Ny varmvatten tank 500l - 200lit beredare kopplad till bergvärmepump, förberedd med solslinga.
har förbr 20000 kwh senaste året då jag eldat ca 4 mån. Värmepump resten.
Kom gärna med synpunkter o förslag !
/Magnus
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Enkel panna benämner vi en panna som har en eldstad och är anpassad för ett energislag, t.ex. olja eller pellets.
Kombinationspanna är alla pannor som har en och samma eldstad där flera olika energiformer kan andvändas. Ex. Ved eldning olja och pellets. Då kombineras samma eldstad för två eller flera olika energiformer och pannan kallas då följdaktigt för kombinationspanna.
Dubbelpanna kallas de pannor som har skilda eldstäder för olja/pellets eller ved. På dessa pannor kan olja/pellets brännare vara monterad även om man vill elda med ved.
Kökspannor kallas de vattenmantlade eldstäder som installeras i köks utrymmen. Ofta är dessa kompletterade med en stekhäll och ugn för matlagning. På senare tid är dessa pannor mycket vanliga och finns i dag med olika förbränningssystem. Värmepannor kan sedan delas in efter olika förbränningsprinciper.
Här förklaras dessa.
Överförbränning innebär att man tar ut rökgaserna i den övre delen av eldstaden och antänder därmed hela eldstadens ved innehåll med mycket hög rökgastemperatur som följd. Härigenom blir eldningscykeln intensivast under den första tiden efter upptändningen, för att efter hand avta alltmer denna eldningsprincip gör det svårt att hela tiden tillföra rätt syre mängd till förbränningen som alltså förstör stabila förbränningsresultat.
Underförbränning menas att man tar ut rökgaserna ovanför rostret, men från den undre delen av eldstaden, Härmed antänder man bara en mindre del av eldstadens ved innehåll i takt med att ved bränslet brinner av i botten på pannan så rasas ny ved in i förbränningszonen med relativt låg rökgastemperatur som följd om man jämför med överförbrännings princip. Om eldstaden är konisk med den större delen uppåt, innebär det att risken för att veden hänger upp sig minskar. Modernare underförbränningspannor har en keramisk isolerad efterförbränningskammare där gaserna från veden får brinna färdigt innan konvektionen påbörjas.
Omvändförbränning fungerar i stort sett som underförbränning men, med den skillnaden att primärluften tillsätts ovanför roster ytan eller keramik hällen istället för under, samt att rökgaserna återfinnes i ask utrymme. Gaserna kommer med denna konstruktion i förhållande till underförbränning att få den omvända vägen att passera ned genom roster ytan istället för ovanför.
Blå låge förbränningen är den bästa tekniken om man funderar på att välja vedeldning som uppvärmnings alternativ. Principen är ganska ny inom ved förbränningen och bygger på en gammal teknologi nämligen gengasprincipen, tekniken började i Sverige i början på 1980-talet. Kortfattat kan förbränningen förklaras att man utnyttjar ett luftöverskott samt vedens fukthalt alltså vattenångan i veden för att bryta ned pyrolysgaserna till kortare kolväte kedjor oftast används pannor med omvänd förbränningsprincip som kompletteras med en fläkt i pannan som tillsätter förbränningsluften både primärt samt sekundärt. Luft matningen är så konstruerad att fläkten skapar en ejektor verkan som suger ned pyrolysgaserna från vedmagasinet ned till förbränningskammaren, härmed erhålles både ett stabilare förbränningsresultat och ett snabbare förbränningsförlopp som ger större kontroll över slut resultatet. Eldnings eller förbränningstekniken ställer mindre krav på eldaren och är heller inte så känslig för yttre störningar som självdrags pannor kan vara. Blå låge tekniken kännetecknas av att lågan inte längre är vit eller gulaktig och lysande utan är genomskinlig och blåaktig i färgtonen. För den som inte sett en blå låge panna brinna är det lättast att likna lågan med den flamma som bildas när man eldar gasol. Denna förbränningsprincip ger normal sett bästa verkningsgraden och de bästa miljöresultaten samt lägsta ved förbrukningen.
Ved Profilen
Kombinationspanna är alla pannor som har en och samma eldstad där flera olika energiformer kan andvändas. Ex. Ved eldning olja och pellets. Då kombineras samma eldstad för två eller flera olika energiformer och pannan kallas då följdaktigt för kombinationspanna.
Dubbelpanna kallas de pannor som har skilda eldstäder för olja/pellets eller ved. På dessa pannor kan olja/pellets brännare vara monterad även om man vill elda med ved.
Kökspannor kallas de vattenmantlade eldstäder som installeras i köks utrymmen. Ofta är dessa kompletterade med en stekhäll och ugn för matlagning. På senare tid är dessa pannor mycket vanliga och finns i dag med olika förbränningssystem. Värmepannor kan sedan delas in efter olika förbränningsprinciper.
Här förklaras dessa.
Överförbränning innebär att man tar ut rökgaserna i den övre delen av eldstaden och antänder därmed hela eldstadens ved innehåll med mycket hög rökgastemperatur som följd. Härigenom blir eldningscykeln intensivast under den första tiden efter upptändningen, för att efter hand avta alltmer denna eldningsprincip gör det svårt att hela tiden tillföra rätt syre mängd till förbränningen som alltså förstör stabila förbränningsresultat.
Underförbränning menas att man tar ut rökgaserna ovanför rostret, men från den undre delen av eldstaden, Härmed antänder man bara en mindre del av eldstadens ved innehåll i takt med att ved bränslet brinner av i botten på pannan så rasas ny ved in i förbränningszonen med relativt låg rökgastemperatur som följd om man jämför med överförbrännings princip. Om eldstaden är konisk med den större delen uppåt, innebär det att risken för att veden hänger upp sig minskar. Modernare underförbränningspannor har en keramisk isolerad efterförbränningskammare där gaserna från veden får brinna färdigt innan konvektionen påbörjas.
Omvändförbränning fungerar i stort sett som underförbränning men, med den skillnaden att primärluften tillsätts ovanför roster ytan eller keramik hällen istället för under, samt att rökgaserna återfinnes i ask utrymme. Gaserna kommer med denna konstruktion i förhållande till underförbränning att få den omvända vägen att passera ned genom roster ytan istället för ovanför.
Blå låge förbränningen är den bästa tekniken om man funderar på att välja vedeldning som uppvärmnings alternativ. Principen är ganska ny inom ved förbränningen och bygger på en gammal teknologi nämligen gengasprincipen, tekniken började i Sverige i början på 1980-talet. Kortfattat kan förbränningen förklaras att man utnyttjar ett luftöverskott samt vedens fukthalt alltså vattenångan i veden för att bryta ned pyrolysgaserna till kortare kolväte kedjor oftast används pannor med omvänd förbränningsprincip som kompletteras med en fläkt i pannan som tillsätter förbränningsluften både primärt samt sekundärt. Luft matningen är så konstruerad att fläkten skapar en ejektor verkan som suger ned pyrolysgaserna från vedmagasinet ned till förbränningskammaren, härmed erhålles både ett stabilare förbränningsresultat och ett snabbare förbränningsförlopp som ger större kontroll över slut resultatet. Eldnings eller förbränningstekniken ställer mindre krav på eldaren och är heller inte så känslig för yttre störningar som självdrags pannor kan vara. Blå låge tekniken kännetecknas av att lågan inte längre är vit eller gulaktig och lysande utan är genomskinlig och blåaktig i färgtonen. För den som inte sett en blå låge panna brinna är det lättast att likna lågan med den flamma som bildas när man eldar gasol. Denna förbränningsprincip ger normal sett bästa verkningsgraden och de bästa miljöresultaten samt lägsta ved förbrukningen.
Ved Profilen
När gjutjärns rostret hade brunnit upp i min pappas panna för vet inte vilken gång i ordningen så kapade jag till keramik och lade in uppe på dom vattenkylda rören där rostret igentligen skall ligga.
Efter endel testande så blev det bäst resultat men en springa på ca 1-1.5cm mitt i.
Tyvärr har inte han någon dragbegränsare så det gick inte att ställa in pannan perfekt men om man justerade några gånger så gick det att uppnå en blå och fin låga i slutförbrännings utrymmet nästan hela tiden.
Det var liknande dessa stenar jag använde http://www.ved-pellets.se/butik/commerc ... og_pid=yes
Nu har han väldigt högt drag i sin skorsten så ev måste springan vara större vid lägre drag.
Primären skall vara öppen väldigt lite annars är det lätt att det blir övertändning.
Sekundären öppnade jag helt.
Så med små medel går det att öka verkninggraden med några procent på dessa gamlingar.
Nu vet jag ju inte om din panna är lik som pappas men med den fungerar det iaf.
Dock så skall man vara försiktig vid ved ilägg annars så vill keramiken spricka.
Efter endel testande så blev det bäst resultat men en springa på ca 1-1.5cm mitt i.
Tyvärr har inte han någon dragbegränsare så det gick inte att ställa in pannan perfekt men om man justerade några gånger så gick det att uppnå en blå och fin låga i slutförbrännings utrymmet nästan hela tiden.
Det var liknande dessa stenar jag använde http://www.ved-pellets.se/butik/commerc ... og_pid=yes
Nu har han väldigt högt drag i sin skorsten så ev måste springan vara större vid lägre drag.
Primären skall vara öppen väldigt lite annars är det lätt att det blir övertändning.
Sekundären öppnade jag helt.
Så med små medel går det att öka verkninggraden med några procent på dessa gamlingar.
Nu vet jag ju inte om din panna är lik som pappas men med den fungerar det iaf.
Dock så skall man vara försiktig vid ved ilägg annars så vill keramiken spricka.
Viadrus V7D, 2x750l acktankar, Laddomat21, Tryckexpansion, Shuntautomatik (danfoss).
Hej !
Tack för snabba o kunniga svar.
Enl Vedprofilens redogörelse så är det nog omvändförbränning på pannan i fråga, rökgaserna går ut under roster i bakkant på askutrymme.
Är alla nya pannor som är miljögodkända, har fläkt och keramik förbränningskammare, av typen blålågeförbränning ?
Hur länge kan en så här panna hålla? Den är nog inte av gjutjärn, som ska hålla så länge.
Man vill ju inte stå där med akut pannbyte mitt i smällkalla vintern.
/Magnus
Tack för snabba o kunniga svar.
Enl Vedprofilens redogörelse så är det nog omvändförbränning på pannan i fråga, rökgaserna går ut under roster i bakkant på askutrymme.
Är alla nya pannor som är miljögodkända, har fläkt och keramik förbränningskammare, av typen blålågeförbränning ?
Hur länge kan en så här panna hålla? Den är nog inte av gjutjärn, som ska hålla så länge.
Man vill ju inte stå där med akut pannbyte mitt i smällkalla vintern.
/Magnus
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Hollo Magnus!magnus a skrev:Hej !
Tack för snabba o kunniga svar.
Enl Vedprofilens redogörelse så är det nog omvändförbränning på pannan i fråga, rökgaserna går ut under roster i bakkant på askutrymme.
Är alla nya pannor som är miljögodkända, har fläkt och keramik förbränningskammare, av typen blålågeförbränning ?
Hur länge kan en så här panna hålla? Den är nog inte av gjutjärn, som ska hålla så länge.
Man vill ju inte stå där med akut pannbyte mitt i smällkalla vintern.
/Magnus
Skriv gärna in din profil så är det lättare att hjälpa dig.
Mvh. Ved Profilen..
Nej det finns miljögodkända pannor som varken har fläkt eller keramik.
Men dom flesta har både och.
Hur länge en panna håller är nog nästa omöjligt att sia om det finns så många olika aspekter att väga in typ har den blivit utsatt för en ordentlig kokning någongång, Har den varit kopplad till acktanken med någonform av laddkoppel typ laddomat21, hur har den varit skött och eldad under alla dessa år, mm mm mm mm mm mm mm mm mm
Men dom flesta har både och.
Hur länge en panna håller är nog nästa omöjligt att sia om det finns så många olika aspekter att väga in typ har den blivit utsatt för en ordentlig kokning någongång, Har den varit kopplad till acktanken med någonform av laddkoppel typ laddomat21, hur har den varit skött och eldad under alla dessa år, mm mm mm mm mm mm mm mm mm
Viadrus V7D, 2x750l acktankar, Laddomat21, Tryckexpansion, Shuntautomatik (danfoss).
