Försöker räkna ut hur mycket energi som solfångarna ger. Undrar därför om det är något skillnad i energiinnehåll i rent vatten jämfört med glykolblandningen som är i solfångarsystemet?
Formel blir så här:
((liter/sek som pumpas runt) * 4.180 * (tid i sekunder som pumpen går)* (temperaturdiff ) /3600) = (energi i kwh)
Stämmer detta?
Här är en länk till mina beräkningar och grafer:
http://brot.noona.se
Där finns tre olika sidor att titta på, mycket experimentellt ännu.
Värmekoefficient? på glykolblandningen
Propylenglykol
Här är fakta
http://www.engineeringtoolbox.com/propy ... d_363.html
Kort version: hör du 50/50 minskar värmekapaciviteten 15% och densiteten ökar 4,6%
Det innebär att för samma volymflöde ökar massflödet med 4% medan värmekapciviteten minskar med 15% Det borde ge en diff på ca 10%
Med andra ord om du kör med tempdiff 10 med rent vatten blir det 11grader med 50/50 propylenglykol. Överslagsmässigt
http://www.engineeringtoolbox.com/propy ... d_363.html
Kort version: hör du 50/50 minskar värmekapaciviteten 15% och densiteten ökar 4,6%
Det innebär att för samma volymflöde ökar massflödet med 4% medan värmekapciviteten minskar med 15% Det borde ge en diff på ca 10%
Med andra ord om du kör med tempdiff 10 med rent vatten blir det 11grader med 50/50 propylenglykol. Överslagsmässigt
Du justerar ju in flödet för en "lagom" tempdiff vid olika driftsförhållanden så en liten skillnad i överföringen spelar inte så stor roll.
Däremot så finns det en liten trevlig bieffekt av glykolen och det är att när mediet är svalare blir det mer trögflytande, studerar man tabellvärden är den effekten inte alls obetydligt i solfångarsammahang.
Detta innebär att man får något lägre flöde när solfångarna ger lägre effekt och något högre flöde när dom ger mer effekt.
En flödesmätare/justerare typ tachosetter tror jag dock visar samma flöde i stort sett oavsett denna effekt....
Däremot så finns det en liten trevlig bieffekt av glykolen och det är att när mediet är svalare blir det mer trögflytande, studerar man tabellvärden är den effekten inte alls obetydligt i solfångarsammahang.
Detta innebär att man får något lägre flöde när solfångarna ger lägre effekt och något högre flöde när dom ger mer effekt.
En flödesmätare/justerare typ tachosetter tror jag dock visar samma flöde i stort sett oavsett denna effekt....
Jämä junior125B-73, Biona 2000 -03(bytt till nya brännkammaren) 10.2kvm borö src 2004.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
-
apersson850
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
snillet skrev:Du justerar ju in flödet för en "lagom" tempdiff vid olika driftsförhållanden så en liten skillnad i överföringen spelar inte så stor roll.
Däremot så finns det en liten trevlig bieffekt av glykolen och det är att när mediet är svalare blir det mer trögflytande, studerar man tabellvärden är den effekten inte alls obetydligt i solfångarsammahang.
Detta innebär att man får något lägre flöde när solfångarna ger lägre effekt och något högre flöde när dom ger mer effekt.
En flödesmätare/justerare typ tachosetter tror jag dock visar samma flöde i stort sett oavsett denna effekt....
Flödet är injusterat enligt anvisningarna men det jag menade var att jag i mina beräkningar på anläggningens hemsida räknar så rätt jag kan. Tror att jag kommit ganska nära sanningen nu. Loggar temperaturerna med ca 4 min mellanrum och bearbetar sedan loggfilerna i mina hemmagjorda vbscript.
Det som oroar mig är att hittills har datorn i pannrummet tagit mer energi än vad solfångarna ger. Ska byta till en gammal bärbar dator när den kommer tillbaka från utlåning.
jonasbrot skrev:snillet skrev:Du justerar ju in flödet för en "lagom" tempdiff vid olika driftsförhållanden så en liten skillnad i överföringen spelar inte så stor roll.
Däremot så finns det en liten trevlig bieffekt av glykolen och det är att när mediet är svalare blir det mer trögflytande, studerar man tabellvärden är den effekten inte alls obetydligt i solfångarsammahang.
Detta innebär att man får något lägre flöde när solfångarna ger lägre effekt och något högre flöde när dom ger mer effekt.
En flödesmätare/justerare typ tachosetter tror jag dock visar samma flöde i stort sett oavsett denna effekt....
Flödet är injusterat enligt anvisningarna men det jag menade var att jag i mina beräkningar på anläggningens hemsida räknar så rätt jag kan. Tror att jag kommit ganska nära sanningen nu. Loggar temperaturerna med ca 4 min mellanrum och bearbetar sedan loggfilerna i mina hemmagjorda vbscript.
Det som oroar mig är att hittills har datorn i pannrummet tagit mer energi än vad solfångarna ger. Ska byta till en gammal bärbar dator när den kommer tillbaka från utlåning.
De där va lite kul
Många skulle nog inte ens insett det.
Jämä junior125B-73, Biona 2000 -03(bytt till nya brännkammaren) 10.2kvm borö src 2004.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
Men du ligger inte på fel håll som jag hörde för många år sedan.jonasbrot skrev: Det som oroar mig är att hittills har datorn i pannrummet tagit mer energi än vad solfångarna ger. Ska byta till en gammal bärbar dator när den kommer tillbaka från utlåning.
En mycket desperat ägare till en solfångare som insåg att värmeförbrukningen ökat kraftigt sedan han skaffat solfångare.
Felet? Han körde ut varmt accvatten dygnet och året runt. Solfångarna var ganska effektiva kylare.
Kråkorna frös inte om fötterna i alla fall.
Men tänk om det inte är dator som behöver bytas?
Roli loggade 15 kwh häromdagen. Det kan väl inte datorn dra i alla fall?
Jo, jag fick ihop ca 15 kwh idag. Se:
http://brot.noona.se/solenergi.asp
Men solen lyser inte alla dagar, datorn drar ca 100-150w vilket blir ca 3kwh/dygn. En bärbar Ibm 520 drar nog under 50w.
http://brot.noona.se/solenergi.asp
Men solen lyser inte alla dagar, datorn drar ca 100-150w vilket blir ca 3kwh/dygn. En bärbar Ibm 520 drar nog under 50w.
Arimax 35 + 1800l tank + 10,5 m2 Aquasol + IBM ThinkPad för övervakning
-
apersson850
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
HaHa den var braapersson850 skrev:Det finns ju datorer med vattenkylning. Så kan du dra in det i en egen slinga i tanken!
Du blir nog unik...
Har redan blivit nördförklarad på jobbet i min iver att spara energi, men försvarade mig med att en del gillar bingolotto, jag gör något annat på min fritid.
Arimax 35 + 1800l tank + 10,5 m2 Aquasol + IBM ThinkPad för övervakning
När man läser här så kan man ju börja fundera om min värmemätare mäter helt rätt??
I en fjärrvärmeanläggning är det väl vanligt vatten som cirkulerar medans jag har frostskydd i min solanläggning. Kan detta påverka flödesmätningen i värmemätaren??? Tittar man in i "mätarröret" så ser det ut att sitta två stycken "antenner" i var sin sida på röret. Det är väl dessa som på något mystiskt sätt ger flödet. Frågan är då om de ger olika flödesresultat beroende på densiteten för den vätska som passerar? Detta är lite utanför min kunskap. För det är väl bara flödet som skulle kunna bli fel, om det nu blir det?. För temperaturen mäts med insticksgivare i vätskan så där skall det inte kunna diffa något mellan olika vätskor.
Sedan består inte mitt frostskydd av glykol, utan jag använder solgruppens solfångarvätska med glycerol som bas. Denna blandas 50/50 med vatten och är miljövänlig, dvs går att spilla i vasken utan att det gör något. Den blir också märkbart trögare vid låga temperaturer. Vid -15º har den stelnat men ökar ej i volym (ingen frostsprängvärkan).
I en fjärrvärmeanläggning är det väl vanligt vatten som cirkulerar medans jag har frostskydd i min solanläggning. Kan detta påverka flödesmätningen i värmemätaren??? Tittar man in i "mätarröret" så ser det ut att sitta två stycken "antenner" i var sin sida på röret. Det är väl dessa som på något mystiskt sätt ger flödet. Frågan är då om de ger olika flödesresultat beroende på densiteten för den vätska som passerar? Detta är lite utanför min kunskap. För det är väl bara flödet som skulle kunna bli fel, om det nu blir det?. För temperaturen mäts med insticksgivare i vätskan så där skall det inte kunna diffa något mellan olika vätskor.
Sedan består inte mitt frostskydd av glykol, utan jag använder solgruppens solfångarvätska med glycerol som bas. Denna blandas 50/50 med vatten och är miljövänlig, dvs går att spilla i vasken utan att det gör något. Den blir också märkbart trögare vid låga temperaturer. Vid -15º har den stelnat men ökar ej i volym (ingen frostsprängvärkan).
Moderator
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
-
apersson850
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Det är kanske så att det är en ultraljudsmätare du har? Då har man två antenner, en sändare och en mottagare. En ultraljudspuls skickas in från sändaren. Dess fasläge förskjuts beroende på flödet i röret, något som detekteras med mottagaren. Det brukar anges vilka densiteter som det fungerar för, i specifikationen på givaren.
Men om din mojäng sen räknar ut energin som passerat, gör den klart det på antagandet att det är vatten, med dess värmekapacitivitet, inte någon uppblandad goja, som mätaren inte känner till sammansättningen på. Därav kan man troligen dra slutsatsen att den visar fel, fast hur mycket fel, det är ju en annan fråga.
Men om din mojäng sen räknar ut energin som passerat, gör den klart det på antagandet att det är vatten, med dess värmekapacitivitet, inte någon uppblandad goja, som mätaren inte känner till sammansättningen på. Därav kan man troligen dra slutsatsen att den visar fel, fast hur mycket fel, det är ju en annan fråga.
Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
Får ge mig ut på det fantastiska "nätet" och söka efter specifikationer på givaren. Om det går att finna. Mätaren är en begagnad Sonogyr WSF4D från Landis&Staefa.apersson850 skrev:Det är kanske så att det är en ultraljudsmätare du har? Då har man två antenner, en sändare och en mottagare. En ultraljudspuls skickas in från sändaren. Dess fasläge förskjuts beroende på flödet i röret, något som detekteras med mottagaren. Det brukar anges vilka densiteter som det fungerar för, i specifikationen på givaren.
Får ta reda på vad Lesols solvätska har för värmekapacitivitet vid 50/50 blandning. Eller är det något som man kan mäta sig till självapersson850 skrev:Men om din mojäng sen räknar ut energin som passerat, gör den klart det på antagandet att det är vatten, med dess värmekapacitivitet, inte någon uppblandad goja, som mätaren inte känner till sammansättningen på. Därav kan man troligen dra slutsatsen att den visar fel, fast hur mycket fel, det är ju en annan fråga.
Moderator
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
En värmeeffektmätare mäter flöde och tempdiff.
Flödet är med stor sannolikhet (beror iofs på typ) volym flödet.
Här är en vanlig model tex :
http://www.taconova.ch/tacoprod/taceprd2.htm#b22
Men effekten räknas med massflödet x specifika värmetalet.
Då densiteten ändras ändras också massflödet vid konstant volymflöde.
Men precis som du också noterat ändrar sig volymflödet om viskositeten ändras.
Men å andra sidan får du inte ut någon effekt vid låga temperaturer= låg viskositet.
Är det inte så att när solfångaren ger energi har du en ganska känd temperatur och flöde. Acctankstemp + säg 10 grader.
I det tempområdet borde du inte behöva bry dig om viskositet.
Densiteten torde vara konstant för blandningen.
Alltså borde du kunna räkna ut en faktor som du skall använda för att korrigera effekten eller energin om du mäter över tiden
Ta fram densitet och värmekapacivitet för solfångarvätskan så kan faktorn räknas ut om mätaren är inställd för vatten.
Den glykol som refereras till är ofarlig propylenglykol, inget annat.
Jag tror shell tar ca 60 kr per liter
Flödet är med stor sannolikhet (beror iofs på typ) volym flödet.
Här är en vanlig model tex :
http://www.taconova.ch/tacoprod/taceprd2.htm#b22
Men effekten räknas med massflödet x specifika värmetalet.
Då densiteten ändras ändras också massflödet vid konstant volymflöde.
Men precis som du också noterat ändrar sig volymflödet om viskositeten ändras.
Men å andra sidan får du inte ut någon effekt vid låga temperaturer= låg viskositet.
Är det inte så att när solfångaren ger energi har du en ganska känd temperatur och flöde. Acctankstemp + säg 10 grader.
I det tempområdet borde du inte behöva bry dig om viskositet.
Densiteten torde vara konstant för blandningen.
Alltså borde du kunna räkna ut en faktor som du skall använda för att korrigera effekten eller energin om du mäter över tiden
Ta fram densitet och värmekapacivitet för solfångarvätskan så kan faktorn räknas ut om mätaren är inställd för vatten.
Den glykol som refereras till är ofarlig propylenglykol, inget annat.
Jag tror shell tar ca 60 kr per liter
