Så låt oss räkna lite.
Det går åt en viss mängd till familjens varmvatten (VV), slagit ut som ett genomsnitt kallar jag den X. Detta värde är en konstant då den (i teorin) är oberoende på sommar och vinter, man diskar & duschar lika mycket året om.
Sedan är det en förlust vid att pannan har en högre temperatur än omgivningen, den förlust sker vid att pannan värmer upp kring sig via strålvärme eller konvektionsvärme. Men om det är en förlust beror helt på om något utrymme blir varmare än planerat/önskat eller inte, det kan ju vara så att pannrummet ändå måste värmas upp av annan anledning och att det då kan behövas ett element, då är utstrålningen från pannan ju ingen förlust. Men jag kallat den Y. Värdet är ganska konstant året om och ganska lågt.
Sedan kommer den riktiga kostnaden: värme i huset! Den kallar jag Z.
Om vi utgår ifrån en önskat innetemperatur på 20°C som grundförutsättning då behövs det ju ingen extra värme om det är 20°C ute också, alltså behövs 0W för att hålla temperaturen uppe.
Men sedan kommer hösten - och vintern - och våren... Då behöver man att elda på för att inte frysa rumpan av ibland.
Om jag använder ungefärliga värden för mitt hus vet jag att vid 0°C ute drar huset ung. 6,5kW det ska vara stabilt, alltså är X + Y + Z = 6,5kW
Vis min loggning samt lite räknearbete kan jag estimera X till 375W och Y till 430W.
Denne energiåtgång beror helt på temperaturskillnaden mellan inne och utetemperaturen SAMT vind och väder. En blåsig +7°C regndag kan suga like mycket som en 0°C med sol och stiltje men för enkelhetens skull är det bara temperaturskillnaden som vi kollar på.
Denna temperaturskillnad kallar jag Diff.
Jag har alltså fastslagit att för <mitt hus och system> utgör Z = 285W per °C då det vid en Diff = 20°C går åt (6,5kW - 0,375kW - 0,43kW =) 5,7kW.
Men om det är +5°C ute då? Ja, då går det åt 5,08kW, alltså inte så värst mycket mindre.
Vid -20°C ute då: 12,2kW går det då åt.
Förhållandet är alltså helt linjärt för Z.
Sedan kommer det in andra, redan nämnda, faktorer: Regn & blåst. Och då det är större tendens att vara regn och blåst när det är +5°C ute suger detta väder mycket energi för uppvärmningen, samtidig är det fuktigare i luften vilket gör att människan kan känna sig extra avkyld vilket inte sällan leder till längre och varmare dusch/bad.
Så i realiteten är det så att den energimängd som går åt för uppvärmningen stiger mycket snabbt när det blir höstväder (regn och rusk) och sedan kan det bli klar och fin frostdag utan att energiförbrukningen stiger nämnvärd.
Såklart sker det en linjarisering av förbrukningen när det väl har blivit så pass kallt att vädret i grunden är stabilt, det är ju inte så ofta att det blir storm vid -20°C och blir det är det oftast snö med (en jä... sa.... massa som ska skottas!) men det isolerar med drivbildning så det kompenserar ganska mycket.
Och värmen från ilskan över att skulle skotta så h........ massa snö ger ju också en tillskott.
Men nu ska vi komma ihåg de konstanta faktorerna också! X + Y + Z = totala effektbehovet.
Då X & Y är relativt konstanta över t.ex. en månad blir de bara en offset på kurvan, i mitt fall vet jag att Y är ung. 430W tack vara en seriös loggning.
X beror helt på hushållets utformning, dusch/kar, gamla/tonåringer osv. så den kan jag bara gissa på men i mitt fall är en uppskattning 375W.
Ju lägre Z blir, ju större del av totalforbrukningen utgör X & Y ju, detta bidrar med undran om "varför tusan drar detta relativt varma väder så mycket pellets".
Så summan av all smörjan är:
* Årets 3 kallaste månader kostar runt 50-55% av årets pelletsförbrukning.
* Även om det är plusgradigt ute går det år en kännbar mängd.
Detta är inte menat som en vetenskaplig avhandling för en doktorsgrad men som en lättsmält förklaring för nytillkomna pelletseldare.
