Hittade efter lite sökande en i mitt tycke vettig beskrivning av hur förbränningsprocessen går till vid pelletseldning.
Vore kul om ngn expert kunde uttala om riktigheten i beskrivningen.
http://www.energifirman.com/pelletseldning.php
Det var mer parametrar än vad försäljarna normalt sätt brukar påtala.
En jämn bränslematning förefaller ju vara av väsentlig betydelse.
Slutförbränningen torde ju göras bäst genom en EBK. Blueflame/Jetflame har ju EBK och skall ju ha fina förbränningsvärden.
Troligtvis har Snillet med sin EBK förfinat förbränningen hos Biona genom att enkelt få en bra turbulens.
Förbränningsprocessen
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Det verkar stämma ganska bra ! Nu jobbar jag mera på vedsidan än på pellets sidan, men förbrännings principen/ prossesen är ju den samma, oavsett om man eldar ved eller pellets. En sak är iaf direkt avgörande för att få bra förbränning på pellets det är matningen. Ju jämnare matning desto bättre förbränning. Perfekt stabil pellets tillförsel som kontrar perfekt syre tillförsel är det bästa. Kan bara mätas med tyvärr alldeles för dyra instrument. Många kör faktiskt med för mycket pellets matning till brännarna som är helt onödig. Dvs kör med för hög effekt så att brännar rör samt brännar koppar går sönder. Dessutom bränner man upp alldeles för mycket pellets i onödan..
Du verkar mycket intresserad ,då kan du läsa mera här http://www.afabinfo.com/pdf_doc/rapport ... foring.pdf
Ved Profilen..
Du verkar mycket intresserad ,då kan du läsa mera här http://www.afabinfo.com/pdf_doc/rapport ... foring.pdf
Ved Profilen..
Egentligen, Flexifuel, så är Bionan väldigt nära sanningen från början då den förbränner i 3 "zoner".
1, förgasningskammaren, det är denna som bionans tempreglering jobbar för att hålla i konstant temperatur, mäts på utsidan kammaren och en temp på 700grader där skall motsvara optimal förgasningstemperatur inuti kammaren på rostret.
2, Sekundärlufttillförsel, sker efter att gaserna passerat uppåt och sedan nedåt igen för att bromsa eventella pelletsbitar från att åka med framåt direkt samt skapa turbulens, därefter tillförs sekundärluften med 2 mindre hål som riktas med skarp vinkel in i gasströmmen, som också skapar turbulens pga de riktade strålarna rakt in i gasströmmen.
3, Tertiärlufttillfrösel, sker cirka 10cm framför sekundärluften, sedan färdas detta cirka 10cm till innan det lämnar brännarröret.
Kan tillägga att sedan jag monterade nya brännkammaren har jag tagit bort EBK:n igen. Den behövs inte längre......
1, förgasningskammaren, det är denna som bionans tempreglering jobbar för att hålla i konstant temperatur, mäts på utsidan kammaren och en temp på 700grader där skall motsvara optimal förgasningstemperatur inuti kammaren på rostret.
2, Sekundärlufttillförsel, sker efter att gaserna passerat uppåt och sedan nedåt igen för att bromsa eventella pelletsbitar från att åka med framåt direkt samt skapa turbulens, därefter tillförs sekundärluften med 2 mindre hål som riktas med skarp vinkel in i gasströmmen, som också skapar turbulens pga de riktade strålarna rakt in i gasströmmen.
3, Tertiärlufttillfrösel, sker cirka 10cm framför sekundärluften, sedan färdas detta cirka 10cm till innan det lämnar brännarröret.
Kan tillägga att sedan jag monterade nya brännkammaren har jag tagit bort EBK:n igen. Den behövs inte längre......
Jämä junior125B-73, Biona 2000 -03(bytt till nya brännkammaren) 10.2kvm borö src 2004.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
Toshiba RAS 13 "polar" L/L VP
Åker hiss till vardags.
Kör lite bil på bana ibland för skojs skull på helgerna.
-
Ved Profilen
- Pannrumsnisse!
- Inlägg: 996
- Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06
Hur kan den tertiära luften mätas om den tillkommer 10 cm framför sekundära syre tillförseln ? För mig blir det primär syre tillförsel . Och sedan föras vidare 10 cm till innan den lämnar brännarröret?
Jag kan inte allt men nu måste jag fråga.
Ved Profilen..
Edit: Direktcitering........./ Roli moderator
Jag kan inte allt men nu måste jag fråga.
Ved Profilen..
Edit: Direktcitering........./ Roli moderator
MMMM... Sekundärluft och tertiär är den samma bara att tillförseln av denna sker efter sekundärluften. Man kan tillsätta denna beroende på konstruktion av luftens färdväg.
Men detta är väl inte något speciellt igentligen, denna konstruktion finns ju på flera brännare än Biona, men i ett annat utförande.
Men för att få det att fungera bra krävs det att konstruktionen på brännaren har bra tolleranser, bra passform som gör att syretillförseln kan riktas på rätt plats där den skall vara i förbränningen. Sedan är det viktigt att man kan styra, eller rättare sagt dosera brännaren jämt med bränsle. Vissa producenter av brännare har lyckats med detta somliga fungerar mindre bra. Det gäller inte bara skruvmatningen utan bränslets färd från skruven till rostret. I överfallsmatade brännare är det extra viktigt att få ner pelletsens hastighet så att den inte stör och kyler glödbädden för mycket, det relaterar till att förbränningsvärdena går upp och ner som en berg & dalbana och ger ett dåligt förbränningsresultat.
Bränslet (pelletsen) har stor betydelse på förbränningsresultat!
Är bränslet dåligt pressat så sprätter det sönder mer i förbränningsprocessen och behöver då mindre mängd syretillförsel i förbränningen. Exempelvis Norsk Pellets är hårt pressad och brinner mer som ett vedträ och behöver då längre brinntid samt mer syre.
Beroende på träsorter och i vissa fall tillsatser så har detta en betydelse på smältpunkten på askan. En lägre smälltpunkt ger oftast askkakor i exempelvis rörbrännare som gör att förbränningen påverkas och styr hur länge man kan elda med brännaren utan att rengöra rostret. Om man ger brännaren för stor mängd bränsle och syremängd som ökar effekten utöver brännarens kapacitet eller ligger nära maxeffekten på en brännare så kan detta också ge högre temperatur på rostret, och har då bränslet en lägre smälltpunkt på askan så relaterar detta till stora askkakor och en kortare livslängd på brännaren då temperaturen blir för hög.
Det är därför viktigt att justera en brännare med ett instrument och se över skruv och förråd så att dessa fungerar bra när man byter eller köper ny pellets. Bara för att man håller sig till samma tillverkare från år till år betyder inte detta att man inte ska göra en rökgasanalys med jämna mellanrum.
Men detta är väl inte något speciellt igentligen, denna konstruktion finns ju på flera brännare än Biona, men i ett annat utförande.
Men för att få det att fungera bra krävs det att konstruktionen på brännaren har bra tolleranser, bra passform som gör att syretillförseln kan riktas på rätt plats där den skall vara i förbränningen. Sedan är det viktigt att man kan styra, eller rättare sagt dosera brännaren jämt med bränsle. Vissa producenter av brännare har lyckats med detta somliga fungerar mindre bra. Det gäller inte bara skruvmatningen utan bränslets färd från skruven till rostret. I överfallsmatade brännare är det extra viktigt att få ner pelletsens hastighet så att den inte stör och kyler glödbädden för mycket, det relaterar till att förbränningsvärdena går upp och ner som en berg & dalbana och ger ett dåligt förbränningsresultat.
Bränslet (pelletsen) har stor betydelse på förbränningsresultat!
Är bränslet dåligt pressat så sprätter det sönder mer i förbränningsprocessen och behöver då mindre mängd syretillförsel i förbränningen. Exempelvis Norsk Pellets är hårt pressad och brinner mer som ett vedträ och behöver då längre brinntid samt mer syre.
Beroende på träsorter och i vissa fall tillsatser så har detta en betydelse på smältpunkten på askan. En lägre smälltpunkt ger oftast askkakor i exempelvis rörbrännare som gör att förbränningen påverkas och styr hur länge man kan elda med brännaren utan att rengöra rostret. Om man ger brännaren för stor mängd bränsle och syremängd som ökar effekten utöver brännarens kapacitet eller ligger nära maxeffekten på en brännare så kan detta också ge högre temperatur på rostret, och har då bränslet en lägre smälltpunkt på askan så relaterar detta till stora askkakor och en kortare livslängd på brännaren då temperaturen blir för hög.
Det är därför viktigt att justera en brännare med ett instrument och se över skruv och förråd så att dessa fungerar bra när man byter eller köper ny pellets. Bara för att man håller sig till samma tillverkare från år till år betyder inte detta att man inte ska göra en rökgasanalys med jämna mellanrum.
