Fråga om verkningsgrad

[Icecap]

Ska man ändå fippla med draget vore det nog en mycket bättre lösning att få lagt ett insatsrör i. Väljer man rätt typ kan man tillåta sig att ha låg rökgastemperatur och därmed bättre effektivitet, något som faktisk kan löna sig i längden.

Men att ha en underdimensionerat dragbegränsare och kompensera den med en automatisk strypning i skorstenen är bara dumt! Det är mycket billigare, enklare och säkrare att byta till en rätt dimensionerat drgabegränsare.

Sedan kan man ha synpunkter på dragbegränsaren, jag har funderingar på att mäta "verkligheten" i min pannas drag och såklart logga den, jag kan inte låta bli att fundera på om inte man kan bygga ett system som kan justera "offset" på dragluckans regleringsvikt. Då kan man få till en dragbegränsare som ger ett mycket stabilt drag och ändå kan reagerar snabbt vid vindstötar.

Men jag måste mäta först för att se hur verkligheten är, det kan mycket väl vara att det inte ger något av värde att göra detta, draget kan ju faktisk vara stabilt med små variationer redan som det är.

[ronald]

Tips::Har man stort drag i pipan och vill göra flugan på smällen"Så sätt i slang i pipan( iaf genom kalla delen)så kan man både få ner draget och kan ha lite lägre rökgastemp ...Men sen håller jag med Icecape bättre med en anpassad dragis"...

Mvh

[rod02]

Vi får nog dela upp det hela. Att bromsa ett par hack är billigare än att köpa annan dragreg. Ingen automatik behövs. Den kanske behövs när man vill sänka effekten. Borde inte vara konstigare än att plugga tuber.

[danei]

Fördelen med att bromsa flödet är att man inte blir av med lika mycket varm inomhusluft.

[Olle45]

Angående dragbegränsare och stabilt önskat drag i Pa
Det är enkelt att förstå att en bra väl dimensionerad dragbgränsare håller den intrimmade pellets brännaren
på inställd bränsle blandning luft/pellet så att bästa förbrännings verknings graden behålls under hela eldning cyckeln.

Lättdriven dragbegränsare som håller draget nära önskat undertryck ger bästa besparning av energi.
Det som är viktigt är att dragbegränsaren inte är underdimensionerad utan den räcker till även när det
blåser byig vind ute.

Många har funderingar angående att varm pannrums luft sugs igenom dragbegränsaren, men
det är klart att det är mer energi effektivt att avlasta pannan så att pannans varmare rökgaser inte mer än nödvändigt sugs ut till skorstenen = ren vinst.

Om någon vill minska av ofrivillig kall tillufts flöde till pannrumet finns här en bra lösning som går ut på att
för se till luftventilen med en uppåt böj som fungerar som ett värmelås.

Att avlasta skorstenens drag med att strypa rökutgången kan var en otillåten åtgärd
efter som rökgaser innehåller dödligt lugtfri giftig gas den är alltså mycket lömsk.

[rod02]

Jag fattar fortfarande inte att en bromsad skorsten stor så tomten kan krypa ner, skulle vara farligare än en som är trång utan broms. Och tittar jag i min panna så har jag 2 tubrör, där jag nästan kan skicka en tennisboll igenom. Hur stor är risken att de sätter igen sig? Om jag skickar in någon form av tubulatorer eller bromsar med spjället ser jag som samma sak. Om man ligger nära att få in gaser så borde det gå att göra pannrummet gastätt. För ni har väl inte pannan i sovrummet?

danei: Förstår du nu vad jag menar med förbjudet? Rena tabun.

[Icecap]

Jag kan fint se logiken i att ha en strypning som egentligen bara ha betydelse vid t.ex. vindbyar men efter vad jag har förstådd är det föreskrifterna för eldning som ger att man inte får stänga spjäll eller ha strypningar osv.

Men en lösning kan vara som jag har det: ett insatsrör som bara sitter i toppen av skorstenen. Det är helt klart godkänd, iaf. i min skorsten och på det tidpunkt det blev satt i. Och just det att ha det i toppen gör att rökgasen kan gå ganska långsamt i den relativt stora kanal fram till insatsröret varefter den snabbas upp sista biten. Alltså borde risken för kondensering vara ganska låg samtidig som jag får en del extra värme till huset.

Under färden i den insatsrör-fria delen avger den värme till murstocken och därmed till huset och på en "riktig" vinter är murstocken kännbart varm och god. Denna "vinter" är ju ett skämt som vinter räknat men väldigt snäll mor plånboken...

[Vednisse]

Det är inte alla sotare som godkänner ett rör endast i toppen av skorstenen eller någon form av strypning. Röret/slangen måste gå hela vägen ner, i den kommun jag bodde innan var det bara "no no" att elda pellets med de gammla kondensrören för olja nedstuckna i toppen.
Skorstenen fick absolut inte minska i diameter på vägen upp pga. tryckförändringar som kunde orsaka läkage

/Vednisse

[SB]

Kan inte tänka mig att det skulle bli billigt att investera i automatiska viktbalanseringssystem på en dragregulator, är säker på att de flesta skulle satsa på en mindre komplicerad lösning med en tillräckligt stor och lättrörlig dragregulator av bra kvalitet som är korrekt inställd för att öppna på större undertryck i brännaren än det tillverkaren rekommenderar. Har själv nyligen studerat draget (undertrycket) i min brännares fallschakt vid kraftiga stormbyar på bortemot 30 meter per sekund utan att se några större avvikelser.
Lösningen med insatsrör är i första hand mer till för att undvika alvarliga skador på en skorsten eller att få en tät skorsten, men fungerar också för att dämpa draget. Är skorsten lång ska man inte gå ner för långt i dimension eftersom draget då kan bli för lågt. Innan jag skulle börja med pelletseldning gjorde jag en lite mer noggrann okulär besiktning eftersom sotaren alltid påpekade att där var mycket fukt. På skorstenens utsida i övervåningen och på vinden kunde förhöjd fukthalt i fogarna konstateras, men inga spår visade sig av den berömda läckagevärme som enligt vissa kan värma en hel övervåning. Eftersom många räknar med en sänkning av rökgastempen om 20°C per meter i en (½ sten * ½ sten) tegelskorsten likt min som dessutom är 10 m lång, så insågs snabbt att det skulle krävas en utgående rökgastemp från pannan på mer än 250°C för att inte underskrida daggpunkten för pellets en halv meter ner från skorstenens topp. Jag insåg också att arean behövde minskas en hel del för att minska passagetiden genom den. Valet föll på ett insatsrör med en dimension på 120 mm vilket fick revideras till 110 mm efter en provdragning som visade att några tegelstenar bildade en förträngning en halv våning upp. När installationen var klar för idrifttagning fann jag till min besvikelse att det tidigare ganska kraftiga dra jag haft hade krympt till knappast 10 Pa i brännarens fallschakt vid vindstilla och med stängd dragregulator. Eftersom brännaren inte kräver mer än 7 Pa ordnade det sig ändå. Mina erfarenheter efter bytet är annars av det positiva slaget, jag slapp t.ex. riskera att få skorstenen underkänd vid en eventuell provtryckning, tillräckligt med värme tränger också längre upp och ger en varmare skorstensvägg i övervåningen vilket bidragit till torra fogar. Det var inte heller särskilt dyrt och är ganska enkelt att göra själv för den normalhändige. Väljer man ett rör med spirallindad innermantel bör man inhandla en sotviska med nylonspröt och propsa på att sotaren använder denna istället för sin egen av stål.

[Icecap]

Det insatsrör som är i min skorsten satt där då jag köpte huset, sotaren har inte klagat över det och jag har frågat om det går hela vägen men det gör det tydligen inte.

Jag skulle tro att det är en "gammal" lösning som kanske inte ville få godkänd nu för tiden.

Även jag är tveksam till att det är lönt med någon hjälpreglering av dragbegränsaren, därför ämnar jag på ett senare tidpunkt att skaffa en tryckmätare och logga kort och långtidstabiliteten på systemet. En analys av data från kanske ett år borde ge svar på en del och jag är ganska tveksam till att det finns värst mycket att förbättra egentligen.

Men skulle jag lägga till en reglering av dragluckan ville jag göra det så att den normala draglucka kunde påverkas av en fjäder som kunde knuffa mer eller mindre öppet av luckan men som bara kunde knuffa upp den. Luckan skulle kunde svänga fritt annars, alltså inte vara fäst i fjädern.

Men jag vet inte än om det är värd att pilla med, därför måste jag mäta och logga först, sedan kan jag ha kul... om det är lönt! Man ska komma ihåg 20/80-regeln! Den betyder att man kan lägga 80% av ork/pengar/tid på att förbättra 20% av funktionen men om man istället väljer rätt grej att ändra kan man få 80% förbättring för 20% ork/pengar/tid istället.

[André]

Vilken verkningsgrad?
förbränningsverkningsgrad
pannverkningsgrad
årsmedelverkningsgrad
systemverkningsgrad
systemårsmedelverkningsgrad

Sen en undran, Hur många vet vilken effekt pelletsbrännaren verkligen är på?
Kan säga att t.ex en Janfire flex A kan ha 26-27 kW inmatad effekt på läge 2/3 0 34 kW på läge 4.
Strax före jul va jag o justerade en sådan brännare, Som minsta effekt på läge 2/3 gick det få den på 10,8 kW inmatad effekt..

Det jag är intresserad av är pannverkningsgraden, Hur många kWh som jag får från pelletsen till acktanken.
Jag vet som sagt att det går mer pellets med lägre/högre effekt än 16 kW som är pannans märkeffekt med pellets, Går ca 2,5 kWh mer in för att få ut 17,5 kWh med 12 kW effekt än 16..
Naturligtvis är brännaren justerad rätt med båda effekterna men det går ändå mer pellets för att värma tanken med lägre effekt o rökgastemp, Brännaren får ju gå längre på lägre effekt än den högre så rökgasförlusterna kanske ökar pga detta

[rod02]

Vissa får ju dra ut röken med fläkt efter pannan. Vad händer där om strömmen går? Och varför går det inte att skilja på bromsa lite och stänga av helt? Jag tror inte det ens går att stänga helt med spjället.