Funderar på en sak..hur ser det ut i era pannor?
På pannväggarna i min panna så är det svart fet sot.
Askans färg är brun-mörkbrun ,o det är ju ok.
Ska det vara sådan sot på pannväggarna?
Första tanken är ju att brännaren går fett...
Men har provat allt ,justerat luften rejält osv ,men får fortfarande svart sot.
Bytte till o med till en ny fläkt för jag trodde den gamla kanske inte var ok.
Provat olika pellets-sorter m.m
Börjar fundera på om det kanske är något problem med styrningen på något sätt ,att fläkten inte går på full fart eller nåt.
Eller så ska det helt enkelt vara så?
Nu ska jag nog byta brännare inom kort ändå ,men bra att veta om brännaren är säljbar ,eller om den är kass.
En enkel fråga kanske..
En enkel fråga kanske..
Ariterm Bequem,Focus PE-20 ,ESBE CRB100 ,KW Sid 012
Re: En enkel fråga kanske..
På mina pannväggar samlar det sig sot. Efter kanske 1,5t pellets kan det röra sig om några mm, kanske 3mm som mest och det borde vara rätt förbränning, jag kör ju med lambdastyrning.
Så ja, det blir sot, den perfekta förbränningen existerar bara i teorin, verkligheten är att delar av lågan är skitbra medan andra delar sotar lite, helt enkelt för att det är omöjligt att få en totalt uniform blandning av alla delar av förbränningen.
Faktisk ska förbränningen ge lite sot! Blir det en aning betyder det att den är så bra justerat det bara går, den bästa effektivitet finns precis innan den sotar ordentligt.
Så ja, det blir sot, den perfekta förbränningen existerar bara i teorin, verkligheten är att delar av lågan är skitbra medan andra delar sotar lite, helt enkelt för att det är omöjligt att få en totalt uniform blandning av alla delar av förbränningen.
Faktisk ska förbränningen ge lite sot! Blir det en aning betyder det att den är så bra justerat det bara går, den bästa effektivitet finns precis innan den sotar ordentligt.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Re: En enkel fråga kanske..
Tack för svaret!
Den svarta soten är på plats redan efter ungefär 1 säcks körning.
Men det är kanske så ,för jag kan tänka mig att den sotar lite mer under uppstartsfasen...
Den svarta soten är på plats redan efter ungefär 1 säcks körning.
Men det är kanske så ,för jag kan tänka mig att den sotar lite mer under uppstartsfasen...
Ariterm Bequem,Focus PE-20 ,ESBE CRB100 ,KW Sid 012
Re: En enkel fråga kanske..
Hur mycket det sotar i början kan bero lite på vilken temp det är på pannan när man startar den, är den justerad så den är på gränsen till mörk sot och man har låtit pannan svalna rejält när man rengjort den så kan det tänkas att man har lite för låg förbränningstemeratur i början som ger en del svart sot på pannväggarna
Pelletsbrännare Janfire Flex-a tillverkad och installerad 2002
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Re: En enkel fråga kanske..
Kör ju med pannans termostat ,så den sjunker ju inte speciellt många grader innan den startar igen...
Ariterm Bequem,Focus PE-20 ,ESBE CRB100 ,KW Sid 012
Re: En enkel fråga kanske..
Tänkte mest att det svarta sotet kanske kommer vid första uppstart efter rengörning ifall du brukar låta pannan svalna mer än vad termostaten tillåter
Pelletsbrännare Janfire Flex-a tillverkad och installerad 2002
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Re: En enkel fråga kanske..
Sot är svart, det är ju oförbränd kol... Det kommer av att förbränningen inte är perfekt.
Vid korrekt blandning av luft och pellets bildas det en aning sot, vid en aning luftunderskott bildas det en del sot och vid lite mer luftunderskott bildas det mycket sot, det är alltså inte en linjär skala.
Det skapas alltså inte som en kondensering i en kall panna, det är ett resultat av en icke-perfekt förbränning och der är omöjligt rent praktisk att uppnå den perfekta förbränningen i en pelletsbrännare.
Sot bildas därför utan undantag, det som skiljer är hur mycket.
Vid korrekt blandning av luft och pellets bildas det en aning sot, vid en aning luftunderskott bildas det en del sot och vid lite mer luftunderskott bildas det mycket sot, det är alltså inte en linjär skala.
Det skapas alltså inte som en kondensering i en kall panna, det är ett resultat av en icke-perfekt förbränning och der är omöjligt rent praktisk att uppnå den perfekta förbränningen i en pelletsbrännare.
Sot bildas därför utan undantag, det som skiljer är hur mycket.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Re: En enkel fråga kanske..
Ja,då kanske allt är i sin ordning då!
Så med stor sannolikhet så kommer det vara likadant när jag byter brännare.
Har säkert varit så här i alla år då ,men det är först nu jag har tänkt på det.
Så med stor sannolikhet så kommer det vara likadant när jag byter brännare.
Har säkert varit så här i alla år då ,men det är först nu jag har tänkt på det.
Ariterm Bequem,Focus PE-20 ,ESBE CRB100 ,KW Sid 012
Re: En enkel fråga kanske..
Skillnaden är ju mest om sotet hänger i drivor eller bara bildar ett lager på pannväggarna - samt hur tjock det lager är efter en viss mängd pellets.
Jag skulle tro att olika brännarkonstruktioner har större eller mindre andel av icke-perfekt förbränning, beroende på mekanisk konstruktion och vald effektläge samt drag genom pannan, det är alltså så pass många olika kombinationer att det inte går att säga att A är bättre än B rakt av.
Blir sotet blankt och klibbar fast är det riktigt illa, då tjärar det hela och då måste man justera illa kvickt.
Jag brukade trimma efter spik-metoden (helt fritt uppfunnit av mig efter vad jag vet, numera under GNU-licens): I mäthålet på rökgasröret brukade jag peta in en galvaniserat spik (under eldningssäsongen). När brännaren hade utförd sitt jobb under kanske ett dygn kollade jag spiken.
Var det ett tunt lager sot på var det bra, lagret skulle vara så tunt att det smittade av på mina fingrar på så sätt att det bara la sig på toppen av fingeravtrycket, alltså som att jag nätt o jämt hade rört kudden med färg. Allt sett på huden på mitt finger alltså!
Var lagret så tjockt att jag inte såg de lysa bottnar i fingeravtrycket var det för mycket och brännaren körde med luftunderskott.
Var det så att spiken rent faktisk var ren och knappast smittade av alls var det luftöverskott.
Sedan var det bara att justera lite till det blev rätt. Snabbt lärde jag mig att utan dragbegränsare kan man justera till domedagen utan att få det rätt och även att under sommaren blir det som det blir, speciellt om man sparar på värmen och VV som jag gör nu.
Men under sommaren är det så lite pellets som går åt att det kan kvitta ändå, det är inte den stora förlust på det.
Jag skulle tro att olika brännarkonstruktioner har större eller mindre andel av icke-perfekt förbränning, beroende på mekanisk konstruktion och vald effektläge samt drag genom pannan, det är alltså så pass många olika kombinationer att det inte går att säga att A är bättre än B rakt av.
Blir sotet blankt och klibbar fast är det riktigt illa, då tjärar det hela och då måste man justera illa kvickt.
Jag brukade trimma efter spik-metoden (helt fritt uppfunnit av mig efter vad jag vet, numera under GNU-licens): I mäthålet på rökgasröret brukade jag peta in en galvaniserat spik (under eldningssäsongen). När brännaren hade utförd sitt jobb under kanske ett dygn kollade jag spiken.
Var det ett tunt lager sot på var det bra, lagret skulle vara så tunt att det smittade av på mina fingrar på så sätt att det bara la sig på toppen av fingeravtrycket, alltså som att jag nätt o jämt hade rört kudden med färg. Allt sett på huden på mitt finger alltså!
Var lagret så tjockt att jag inte såg de lysa bottnar i fingeravtrycket var det för mycket och brännaren körde med luftunderskott.
Var det så att spiken rent faktisk var ren och knappast smittade av alls var det luftöverskott.
Sedan var det bara att justera lite till det blev rätt. Snabbt lärde jag mig att utan dragbegränsare kan man justera till domedagen utan att få det rätt och även att under sommaren blir det som det blir, speciellt om man sparar på värmen och VV som jag gör nu.
Men under sommaren är det så lite pellets som går åt att det kan kvitta ändå, det är inte den stora förlust på det.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Re: En enkel fråga kanske..
Ja ,men då är det inte så fel med andra ord!
Tack för alla tips o råd!
Tack för alla tips o råd!
Ariterm Bequem,Focus PE-20 ,ESBE CRB100 ,KW Sid 012
Re: En enkel fråga kanske..
Hade inte varit fel om det hade funnits brännare/panna som inte lämnade sot efter sig, kan tänka mig att man kan få betydligt jämnare förbränning med lambdastyrning jämfört med utan....märker du någon skillnad på sotet mellan sommar och vinter icecap?
Pelletsbrännare Janfire Flex-a tillverkad och installerad 2002
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Re: En enkel fråga kanske..
Med tanke på att lambdastyrningen sköter det hela är svaret klart och tydligt: nej.
MEN! Lambdastyrningen ställer brännaren till en mycket mager förbränning jmf. vintern. Detta är ju för att draget i pipan är snudd på obefintligt varför matningen dras ner också, helt i sin ordning alltså.
När normal dosering på vintern är 1,00 sekund blir den under sommaren ung. 0,72 sek (ja, det är reglerat på 1/100-del sekund nivå) så det finns en ändring som är signifikant. Exakt doseringstid beror såklart på utetemperatur osv. men den ligger i det område.
Hade min brännare kört utan lambdastyrning hade den såklart sotat en del under sommaren men då den kör så sällan hade det varit av minimal betydelse ändå rent ekonomisk och rengöringsmässigt.
MEN! Lambdastyrningen ställer brännaren till en mycket mager förbränning jmf. vintern. Detta är ju för att draget i pipan är snudd på obefintligt varför matningen dras ner också, helt i sin ordning alltså.
När normal dosering på vintern är 1,00 sekund blir den under sommaren ung. 0,72 sek (ja, det är reglerat på 1/100-del sekund nivå) så det finns en ändring som är signifikant. Exakt doseringstid beror såklart på utetemperatur osv. men den ligger i det område.
Hade min brännare kört utan lambdastyrning hade den såklart sotat en del under sommaren men då den kör så sällan hade det varit av minimal betydelse ändå rent ekonomisk och rengöringsmässigt.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Re: En enkel fråga kanske..
Får nog bli lambdastyrning för min del någon gång framöver 
Pelletsbrännare Janfire Flex-a tillverkad och installerad 2002
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
Calmarpanna opex tillverkad 2005 och installerad 2012
