Min installation av ackumulatortank till dubbelpanna

[Dubbelpannan]

Jag tänkte bara dela med mig lite av mina idéer angående installationen av en ackumulatortank runt min gamla dubbelpanna av märket ERYL: Vore kul med lite synpunkter, för det är kanske en ovanlig lösning!

Huset vi flyttade in i 1998 är en 1 ½-plans trävilla, byggår 1940, med ouppvärmd källare, ca 100m2 boyta plus biutrymmen. Tilläggsisolering av fasad är på gång, väggarna saknade helt isolering! Endast treetexskiva, plankvägg, vindpapp och ytterpanel. 2x45 mm Paroc mineralull är på plats. Även isolering av takbjälklag kommer vilket år som helst. Men till uppvärmningen nu.

Förutom två köksspisar, en i ett f.d pentry på övervåningen, samt en i källarens tvättstuga, består husets värmekälla av en till åren kommen ERYL dubbelpanna, troligen från 1960-talet. Varmvattenslinga i pannan samt manuell shunt direkt på sidan av pannan. Tvårörssystem till radiatorerna med cirkulationspump. Samt säng i pannrummet, åtminstone sa sotaren det direkt, när han samtidigt dömde ut skorstenen, för här måste någon BO under vinternätterna… Ackumulatortank var det inte tal om till denna panna, enligt samme barske skorstensfejarmästare. Skorstenens halvstenskanal skulle tätas med glidballong och en motdragslucka skulle installeras! Basta!

Nåja, skorstenen tätades och blev godkänd för eldning. Och visst gick det att få kåken varm, alldeles för varm, för att sedan bli svinkall frampå morgonen igen osv. Men själva pannan var det väl inget större fel på, även om verkningsgraden blev om möjligt ännu sämre med motdragsluckan, enligt min nye, äldre granne som visste och hade eldat i den förr.

Efter några år beslöt jag mig ändå för att koppla på en ackumulatortank till pannan. Men eftersom ett helt nytt pannrum i ett nybyggt garage stod på önskelistan inom en fem-tioårsperiod, så bestämde jag mig för att kostnaderna för installationen nu skulle hållas på ett minimum, delvis för att jag är fast beslutsam om att göra ALLT själv samt att det hela fick bli lite av ett experiment. Jag fick tag på en billig oisolerad tank på 500 liter. Naturligtvis för liten för en bekväm vinterkomfort, men inte alltför stor för pannan att verkligen orka ladda heller. Installationen är numera som följer. Jag vet ingen annan som gått till väga exakt på mitt sätt, även om principen i stort är konventionell.

I mitt garage, vägg i vägg med pannrummet satt ett vämeelement på självcirkulation från ett T-rör på pannans stigrör till expansionskärlet på vinden och en bottenanslutning i pannan. Denna radiator tog jag nu bort. Pannans stigrör anslöts i stället till toppanslutningen på acktanken. Bottenanslutningen från tanken drogs åter till pannans botten, via en kran och två motriktade cirkulationspumpar. En för laddning och en för urladdning. Ett rör för varmhållning av pannan under laddning drogs från toppförbindelsen mellan panna och tank via ett T-rör, ned via en backventil och en kran, ner till pumparna och anslutningen från tankens botten. Vid laddning cirkulerar alltså hett vatten blandat med en viss del kallt vatten från tankens botten och in i pannan. Blandningen är en gång för alla justerad med de två kranarna till att ge pannan ca 70 grader returvatten. Laddningspumpen styrs av en givare att gå så länge pannan är över 85 grader (ställbart). Tanken laddas i etapper och fin skiktning erhålls.

Vid urladdning (som sker när pannan efter avslutad eldning är under 60 grader, ställbart, och efter en lång avsvalningstid som fås från f.d. oljebrännarens termostat som sitter betydligt längre ned på pannan) går urladdningspumpen och trycker vatten i omvänd riktning, in i tankbottnen. Men detta flöde passerar en hårt strypt tredje kran, och kan inte ta vägen uppåt i varmhållningsslingan, och inte heller genom laddningskranen, för där sitter ytterligare en backventil. Således sker urladdningen med mycket lågt flöde, och tankens skiktning bevaras. Pannans topp och shuntens matarledning får åter varmt vatten, men pannan är nästan helt sval nertill. Radiatorflödet är också relativt lågt, för att inte föra ner varmt vatten i pannans radiatorretur, som därmed skulle nå tanken, förstöra skiktningen och inte komma till nytta särskilt bra.

I stället för en dyrare Laddomat och speciella termoventiler, använder jag alltså tre enkla kranar, två backventiler och några T-kopplingar för totalt någon hundring (backventilerna och pumparna är det enda jag köpt). En nackdel är att jag inte kan få självcirkulation vid strömavbrott, det är jag medveten om, men samtidigt löser då min draglucka ut och faller ned, för den hänger i en elektromagnet... Det krävdes några justeringar på urladdningsflödets kran för att få bibehållen skiktning och ändå tillräckligt varmt vatten tillbaks till pannan och shunten under kalla vinternätter. Men det hela fungerar mycket bra nu. Rökgastemperaturen är inte alls farlig, sällan över 350 grader, trots öppna spjäll, sedan går den snart ner till 300. Sotarmästaren är pensionerad och dragluckan är spärrad, stängd med en järnstång. Den öppnar jag manuellt jämte att rökgasspjället stängs, efter avslutad eldning, för att inte dra ut värmen ur pannan. Ångrar ingenting! Komforthöjningen med denna lilla tank är enorm! Att jag även i dagarna satt en motor på shunten och en automatik, gör det hela ännu bättre…

I panntoppen har jag alltså satt en givare till en elektronik som jag byggt, som styr laddnings- och urladdningspumparna. Om någon vill ha beskrivning av denna får ni fråga, för nu är det dags för sista inlägget i pannan…

/Erik

[André]

Du har byggt en egen laddomat 4030..
http://www.termoventiler.se/default.asp ... 3&u2_ID=31

Men jag fattar inte varför du kör med motdragsluckan spärrad då pannan får bättre verkningsgrad med lägre rökgashastighet genom den..

motdragsluckan bör vara ställd på 20-25 pa då du eldar ved i en självdragspanna..

Så börja använda luckan o se till att den är rätt justerad så ska du se att du får en ändå bättre anläggning..

[Dubbelpannan]

Rökkanalen från min ERYL dubbelpanna är endast halvstenskanal (mer lämpad för oljeeldning va?), ca 10 meter hög, dessutom fodrad med fyrkantsrör de sista fem metrarna, nedanför detta är den glidtätad. Så det är trångt! Den uppfattningen jag fått är att den motdragslucka som i efterhand är monterad i samband med tätningen av rökkanalen, förstör draget, och jag kommer inte alls upp i någon hög förbränningstemperatur. När luckan är reglad stängd är pannan aldeles vit i den övre delen av förbränningsrummet.

När jag provat att ha den verksam, verkar den bidra till ökad och snabbare sotbeläggning som täpper till i skorstenen, vilket i sig själv sänker draget, vilket snabbt leder till en ond cirkel. Jag måste sota betydligt oftare! Denna olägenhet kan man ju i och försig leva med, även om det känns onödigt, då när jag eldar med motdragsluckan stängd får mindre problem med sot.

MEN, jag ska ge min motdragslucka en chans till om det är som du säger ett den verkligen KAN ÖKA verkningsgraden. Problemet är då att jag inte har en aning om hur den ska ställas in. Den lilla ratten med vikten har bränts sönder och har ingen gradering alls, men jag kan skruva på den. Hur ska den stå när jag eldar för fulla spjäll, hur mycket bör luckan öppna sig och när ska den börja stänga? Hur mäter man upp 20-25 pa?

Sotaren jag har numera är också skeptisk till luckan... Vad ska man tro?

[André]

Kanske en ny lucka skulle va ide..

Sotaren bör ha mätare för att kolla draget/ställa in luckan..
Dom kostar annars inte så många kronor (ca 500:-)

[freij.j]

Jag hade en annan tanke men vet ej om den är korrekt?

Jag har liten panna och förrådsberedare i serikoppling idag, men har tänkt byta ut detta mot en större panna (ved/pelletseldad) och ställa i mitt garage.
Därifrån hade jag tanken att cirkulera det värmda vattnet via kulverten som ligger mellan hus och garage ca 15-20 m, till en acc tank med vv-beredare i huset och sedan bara ha den i huset och koppla på tappvarmvatten och element slingor på denna acktank.
Måste man ha laddomat för detta ?
och hur många rör måste jag ha mellan panna och acktank (hus och garage) för att få detta att funka på ett bra sätt ??
Ligger nu nergrävt en kallvattenledning ut till garaget och en värmkulvert med 1 par kopparrör i. kan detta räcka ? annars spricker hela min ide om att använda den befintliga kulvert som redan finns i backen.

[André]

Jag hade en annan tanke men vet ej om den är korrekt?

Jag har liten panna och förrådsberedare i serikoppling idag, men har tänkt byta ut detta mot en större panna (ved/pelletseldad) och ställa i mitt garage.
Därifrån hade jag tanken att cirkulera det värmda vattnet via kulverten som ligger mellan hus och garage ca 15-20 m, till en acc tank med vv-beredare i huset och sedan bara ha den i huset och koppla på tappvarmvatten och element slingor på denna acktank.
Måste man ha laddomat för detta ?
och hur många rör måste jag ha mellan panna och acktank (hus och garage) för att få detta att funka på ett bra sätt ??
Ligger nu nergrävt en kallvattenledning ut till garaget och en värmkulvert med 1 par kopparrör i. kan detta räcka ? annars spricker hela min ide om att använda den befintliga kulvert som redan finns i backen.

Du har redan en kopparkulver nergrävd??
Kulverten har 2 rör??
Om det är så är det lungt då är det bara att koppla på en större tank i garaget som pumpar över till en tank i huset..
Då det är en kopparkulvert så behöver du ingen kulvertladdomat utan bara en cirkulationspump o en backventil + tempstyrning av pumpen..
Pumpstyrning finns att köpa men du kan även bygga en egen av 2 dykrörstermostater o relä..
Tanken i huset är bättre om den har slingor istället för beredare då får du ut mer värme ur tanken o kallare retur till tanken i garaget.. Husqvarna tanksvets tar 10100 för en oisolerad 750 l tank med dubbla utdragna vv slingor på 15 meter.. Kommer nog att komma ut en skiss på forumet snart på den tanken..

[freij.j]

Ja det ligger redan en sån slang dom använder till fjärrvärme med 2 kopar rör i.
Men varför behövs ingen ladomat med koppar ?? skulle det vara skillnad med dom med plaströr i då, eller hur menar du ?
att köra dubbla acctankar var ju en ide, men jag får nog inte ner för stor acctank i källaren på huset, då det är en kärvspriraltrapp ner till källaren.
pannan som ska bli i garaget har ju redan en VV-beredare el. slinga (vet ej) samt uttag för en elementslinga. tänkte även att jag då kunde nyttja detta till handfat och element i garage,verkstad där ute.
Dessa termostater !! ska de då sitta en i husets acctank och en i garagets ?
Nån som vet förlusten i en sån fjärrvärmeslang ? dom säger ju att marken värms upp också och att förlusterna ej är så stora då, men om min bara laddar lite ibland, så måste väl marken värmas varje gång då?

[André]

Ja det ligger redan en sån slang dom använder till fjärrvärme med 2 kopar rör i.
Men varför behövs ingen ladomat med koppar ?? skulle det vara skillnad med dom med plaströr i då, eller hur menar du ?
att köra dubbla acctankar var ju en ide, men jag får nog inte ner för stor acctank i källaren på huset, då det är en kärvspriraltrapp ner till källaren.
pannan som ska bli i garaget har ju redan en VV-beredare el. slinga (vet ej) samt uttag för en elementslinga. tänkte även att jag då kunde nyttja detta till handfat och element i garage,verkstad där ute.
Dessa termostater !! ska de då sitta en i husets acctank och en i garagets ?
Nån som vet förlusten i en sån fjärrvärmeslang ? dom säger ju att marken värms upp också och att förlusterna ej är så stora då, men om min bara laddar lite ibland, så måste väl marken värmas varje gång då?

Skillnaden mellan en kopparkulvert o en pex (plast) är att endel inte tål mer än 70-75° medans din klarar minst 120° ( det finns pex som klarar 95° oxå) men dom har ändå större förluster, Ju högre temp desto större blir förlusterna... Det är pga av att förlusterna blir högre o att endel pex kulvertar inte tål höga temeraturer som man har kulvertladdomater..

Aquawarm kopparflex används bl.a av Umeåenergi som fjärrvärmekulvert o den har ca 5Watt/meter i förlust vid 60° medans t.ex en wirsbo pex har minst det dubbla..

Om du inte kan ha en tank i huset så måste du ha antingen en vvx i huset för värme/vv (som med fjärrvärme/konstant 60-65°) el köra vv separat med en egen kulvert o värmen i den du har nu med shunt ute i garaget..

Så för att få bra skiktning i tanken i garaget så bör du ha en tank i huset el gräva ner en kulvert till för vv som du kör med vvc..
Hör med husqvarna tanksvets om en tank, Dom gör måttbeställda tankar som du vill ha den utan att det blir direkt dyrare..
Försök få en med iaf 500 l volym o dubbla vv slingor på 15 meter/st som är utdragna, Med slingor får du ut mer värme ur varje laddning o kallare bottentemp/retur till tanken i garaget..

[Andreas Hansson]

Bra info Dubbelpannan!

Tänk vad en tank kan göra skillnad

[leifa.k]

att köra dubbla acctankar var ju en ide, men jag får nog inte ner för stor acctank i källaren på huset, då det är en kärvspriraltrapp ner till källaren.

Du är inte svetskunnig eller känner någon som är det? Isåfall kan man ju klyva tanken så blir det lättare att få ned dessa två tankhalvor i källaren och sedan svetsar man ihop den på plats. Heta arbeten och ventilation kan man ju tänka på isåfall. Det är inte så besvärligt som det låter, det har gjorts förr...

[dicklund2]

Den där styrkretsen är jag lite intresserad av... Ska snart till och installera liten vedpanna själv

[Dubbelpannan]

Jag vet inte hur mycket du kan om elektronik, men så här fungerar i stort styrningen av ladd och urladdningspumparna i mitt fall:
I panntoppen sitter en temperatur till spänningsomvandlare (LM 35) vilken ger en linjär spänning beroende av temperaturen. 0 grader C ger O mV ut, 50 grader C ger 500 mV ut osv. Alltså inget olinjärt temperaturmotstånd här inte. Utspänningen driver ett antal komparatorer, via en positiv förstärkare om 10 gånerg, alla baserade på den allmänt förekommande LM 324-operationsförstärkarkretsen.

Vid eldning stiger panntempen och den förstärkta givarspänningen i kretsen, upp till ca 9 volt (90 grader C, vilken temp är ställbar med en potentiometer). En komparator slår då till laddpumpen att gå, via en drivkrets och ett 230 volts relä. Temperaturen pendlar här med till och frånslag runt inställda temperaturen, så länge man eldar.

När eldningen avslutas sjunker panntempen, och passerar sjunkande faktiskt även under den temperatur där urladdningspumpen borde gå i gång, ner till ca tio grader över en inställbar temp där urladdningspumpen ska stanna, och eventuell elpatron ska slås på (ca 40 grader C). Detta för att verkligen återvinna all värme först i pannan, motorsjunten kompenserar upp för denna låga temperatur. Urladdninspumpen startar först nu och panntempen stiger till ett inställbart värde (ca 65 grader), och pendlar här så länge varmt vatten finns att hämta i tanken. Därefter sjunker ånyo tempen ner till pumpstopp, och eventuell elpatronstart.

OBSERVERA att denna styrning alltså är avsedd för ren acktank, med sjunt och elpatron på pannan!

Om temperaturen i pannan vid eldning av någon anledning skulle stiga över riskabla värden, startar ett litet larm (94 grader C), och vid 97 grader släpper en elektromagnet som håller dragluckan. Det finns även en styrutgång som nu kan styra sjunten att öppna helt, för att kyla pannan.

Ja det var funktionen, utan att gå in i detalj på elektroniken. Förmodligen finns sådan styrning att köpa färdig, men det blir knappast billigare än att bygga själv. (Jo, jag vet, det kostar dubbelt så mycket och tar tre gånger så lång tid, men är bra mycket roligare att göra själv...)

[dicklund2]

mmm, ska kika lite närmare på det när panna och tank är på plats. Har ingen erfarenhet av pannor alls ännu... Hämtar (köks)panna på fredag.

Elektronik kunskaperna är begränsade, fixar enkla grejor och enkla egna konstruktioner, men jag lär mig... Jag tror det här blir lärorikt

Förstår jag rätt om pumpen inte startar före 90 grader? det låter lite mycket, men det beror väl på var man mäter.
LM 35 har jag sneglat på ja... smart att förstärka 10x, lättare att hantera då.
Hade tänkt att styra med zenerdioder istället, ex över 9,0 v, start osv... bara lösa tankar ännu, alltid bra att snegla på andras lösningar

[Dubbelpannan]

Ok, men om du ska göra en helt ny installation av panna och tank, så ska du alltid välja att sätta shunten på tanken! Det är onödigt att låta pumpa tillbaks vattnet till pannan igen. Men min krets fungerar i princip till enbart laddningsstyrning också. Naturligtvis kan man låta pumpen starta laddningen vid annan temperatur än 90 grader C, det är ju inställbart mellan 60 och 95 grader med en pot.

Att utspänningen från LM 35:an förstärks är bara för att få ett större spänningsregister, eftersom jag i prototyparbetet lät en zenerdiod skapa en skillnad mellan två temperaturspänningar på någon volt, men du behöver inte förstärkaren egentligen. Komparatorerna kan mycket väl jobba med millivolts skillnader.

Om du bygger en enkel laddningstermostat, så låter du bara LM35:an driva den positiva ingången på en av en LM 324:as fyra komparatorer direkt. Den negativa ingången ansluter du till pottens löpare via ett motstånd på någon kilo-ohm. Här bör du då ha mellan 0,60 och 0,95 volt beroende på hur du ställer potten. Ett motstånd till jord och ett mot plus från pottens andra två anslutningar bestämmer spänningsområdet enligt ohms lag, beroende på vad du har för drivspänning och värde på potten. Från komparatorns minusingång ansluts också ett mycket högohmigt motstånd till komparatorns utgång, säg 2,2 mega-ohm. Detta i kombination med det andra motståndet till potten skapar en viss hysteres, som förhindrar att komparatorn oscillerar vid omslag.

När nu temperaturen (som mäts högst upp i pannan) stiger, blir till slut spänningen på komparatorns positiva ingång högre än den på den negativa, och komparatorn slår om till hög utgångssignal (nära matningsspänningen). Denna driver nu, via ett motstånd och en vanlig småsignaltransistor, t. ex BC 547, ett 230 volts relä med 12 volts spolspänning (om du nu har den matningsspänningen). Notera att du bör ha en diod parallellt med reläets spole upp till plus, för att ta hand om back-EMK när reläet släpper! En lysdiod med förkopplingsmotstånd parallelt med dioden och reläet är bra, för den tänds nu när laddningspumpen går, och lyser vackert röd =o)

Det går också att fästa en rad med några LM 35:or på acktanken, under isoleringen förståss, nerifrån och upp, och låta var och en av dem driva var sin komparator ställd på kanske 70 grader, som i sin tur driver var sin LED. Detta för att få en liten laddnings/urladdningsmonitor på din tank. Men det är ju en helt separat krets, ett tips bara. En sån ska jag bygga...

/Erik

[Kwc]

Åhhh herregud vad man kan pyssla när det finns styrsystem.....