Rökgas spjäll
-
- Energiprofet!
- Inlägg: 588
- Blev medlem: ons 16 aug, 2006 23:36
- Ort: Asker utenfor Oslo, Norge
- Kontakt:
Om man kör övertryck i pannan i stället för undertryck, vill det avhjälpa förluster?
Då behövs inga dragbegränsare, eller hur?
När pannan stannar så blir det endast ett lite undertryck.
Då behövs inga dragbegränsare, eller hur?
När pannan stannar så blir det endast ett lite undertryck.
http://www.matene.com - http://pillefyr.nordjysk-bioenergi.dk/dev/matene.html
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
Tanken är nog god men skorstenen har en speciell egenskap: TERMIK.Rol-bi skrev:Om man kör övertryck i pannan i stället för undertryck, vill det avhjälpa förluster?
Då behövs inga dragbegränsare, eller hur?
När pannan stannar så blir det endast ett lite undertryck.
Varm luft är lättare än kall och vill uppåt.
Är skorstenen varm så transporterar den luft uppåt.
Luften som transporteras kommer från den plats där den har minst motstånd d.v.s. pannan eller pannrummet eller dragbegänsare.
Därför är tanken med spjäll inte helt fel.
Om man ska ha ett spjäll som stänger efter avslutad eldning kanske det räcker att ha ett litet hål i spjället (3-6 mm) som säkerställer att pannan luftas ur mellan eldningarna. Troligen kommer ett spjäll inte att sluta helt tätt så ev. borrade hål inte behövs.
Tänk tanken att använda dragbegränsre även till pannrummets tilluft...
Jag kanske är helt ute och cyklar men man kan inte stoppa hjärnan när den skenar.
Baxi Innova 30.
4x500 liter acktankar vid vedeldning.
1x500 liter med vvb vid pelletseldning.
Viking Bio -06.
Tigex 25.
KW Z150.
225 m² (125 boende, 100 källare)
4x500 liter acktankar vid vedeldning.
1x500 liter med vvb vid pelletseldning.
Viking Bio -06.
Tigex 25.
KW Z150.
225 m² (125 boende, 100 källare)
-
- Energiprofet!
- Inlägg: 588
- Blev medlem: ons 16 aug, 2006 23:36
- Ort: Asker utenfor Oslo, Norge
- Kontakt:
Jag tänker här en panna som har stor motstånd, altså stor värmearea i liten panna (liten diameter på rökrör i panna/flera turbulatorer). Detta ger möjlighet för att trycksätta förbränningsluften och få till turbulens med blåflamme. När brännaren stannar dras nästan inga luft genom pannan pga motståndet. Det är ju sådan en oljebrännare nästan fungerar.Rayyan skrev:
Luften som transporteras kommer från den plats där den har minst motstånd d.v.s. pannan eller pannrummet eller dragbegänsare.
http://www.matene.com - http://pillefyr.nordjysk-bioenergi.dk/dev/matene.html
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
HejRol-bi skrev:Jag tänker här en panna som har stor motstånd, altså stor värmearea i liten panna (liten diameter på rökrör i panna/flera turbulatorer). Detta ger möjlighet för att trycksätta förbränningsluften och få till turbulens med blåflamme. När brännaren stannar dras nästan inga luft genom pannan pga motståndet. Det är ju sådan en oljebrännare nästan fungerar.Rayyan skrev:
Luften som transporteras kommer från den plats där den har minst motstånd d.v.s. pannan eller pannrummet eller dragbegänsare.
Intresanta tankar!
Lite om vad blålågeförbränning är och hur detta fenomen uppstår.
Obs detta är mina egna reflextioner i ämnet blålågeteknik.
När trä värms upp till ca 850°C vid denna temperatur trycks vedgasen ur träbränslet och brinner med bred fyllig gasolliknande låga
Här behövs inget övertryck i pannan för att det skall ge bra förbränning.
Syre tillförsel till förbränningen skall ske i minst tre steg till förbränningen
Jag skulle tro att alla pannor går att konvertera förbränningen till blålågeteknik, en intresant del i detta tänkande är att fukten i bränslet tillsammas med kol och hög temperatur sönderdelas till brännbar vätgas
i denna delning blir syre o väte var för sig och går samman och ger bra energi tillskott och återgår till fukt igen.
mina egna expriment visar det är enkelt att utvekla blålåge tekniken till
nära lika styrbar som man eldar gasol.
Det med motor spjäll monterat på skorstenen till oljepannor på 60 talets
slut Lite om dess funktion.
Motor och tillhörande styr system med två mickrobrytare och ett progamverk / tidsstyrning som hade till uppgift att stoppa spjället i olika lägen .
När oljebrännaren skulle få ström ifrån el termostaten gick strömmen först till en mickrobrytare som hade programläge att öppna spjället fullt öppet
här får oljebrännaren ström och startar program verket startar spjällmotorn och stryper rökgaserna till ett förutbestämt läge,
när sedan temperaturan är uppe bryter termostaten och strömmen till oljebrännaren och ger samtidigt ström som startar spjällmotorn som stänger spället, denna lösning sparade bränsle också.
Spjället enligt då tidens lag fick inte stänga rökröret helt
vill minnas att minst 10% öppning skulle vara kvar.
hoppas jag beskrev denna lösning så den gick att förstå
Det med draglucka mot skorstens kondens kom i slutet på 50 talet dragbegränsare kom i slutet av 80 talet
Men dragbegränsaren är oslagbart bäst i sin enkelhet ?
Flera bra egenskaper ger den en anläggning.
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
Hej RayyanRayyan skrev:Fråga till Olle 45:
Du verkar ha bra koll på det här så därför vill jag ventilera lite tankar.
Om man tar brännarens förbränningsluft direkt utifrån isf via pannrummet så behöver man inte "elda upp" luft som man har värmt upp.
Om man jämför med t.ex en gasolvärmare så behöver den inte ett drag såsom ved och pelletseldning.
Gasolvärmaren värmer redan från det att lågan tänds medan eldning med ved och pellets faktiskt förbrukar en hel del värme under startfasen och även under drift.
Beakta att det drag vi har i skorstenen faktiskt är den svinkalla luft som kommer utifrån och som vi har värmt upp för dyra pelletspengar.
En annan tanke skulle kunna vara att dragbegränsaren får luft direkt utifrån. Det skulle förmodligen kyla skorstenen för mycket med kondensrisk som följd.
Bara lite filosofiska tankar från mig
Ha en bra dag!
Jag börjar med jämnförelsen Gasol och ved och pellets !
Det är stor skillnad i från början till slut.
Gasol är lika med färdig gas klar att elda direkt.
Ved och pellets måste omvandlas till gas innan den brinner.
Nästa fråga var om dragbegränsare.
I det stora hela sparar en dragbegränsare in den ennergin mång dubbelt upp så om du tar lite värmd pannrums luft som hjälper till att hålla skorstenen kondens fri vilket är mycket viktigt !
Ett värmetal som är bra att kommaihåg är,
1 m³ luft innehåller 0,36 Wh / °C
Det är bättre att låta en dragbegränsare minska draget igenom pannan
än att inte ha någon dragbegränsare alls.
En bra dragbegränsare kan spara upp till 30 % har jag hört .
men lite om hur mycket besparningen är beror ju på hur bra anläggningen utnytjar bränslet innan en dragbegränsare är installerad.
Att den sparar bränsle det gör den.
Missade jag någon fråga ?
MVH
Ruben
Senast redigerad av Olle45 den sön 02 mar, 2008 11:07, redigerad totalt 1 gånger.
Tillverkar rökgasutrustning
-
- Energiprofet!
- Inlägg: 588
- Blev medlem: ons 16 aug, 2006 23:36
- Ort: Asker utenfor Oslo, Norge
- Kontakt:
Hej Ruben,Olle45 skrev: .....Här behövs inget övertryck i pannan för att det skall ge bra förbränning. Syre tillförsel till förbränningen skall ske i minst tre steg till förbränningen....
Ruben
Tackar för dina goda svar på mitt inlägg, verkligen interessant.
Fråga: Vilke tre förbränningssteg finns? Jag är relativt ny på detta område fast jag kan mycket om hur pellets beter sig. Jag trodde att det var två steg, det ena pyrolysfas med underskott av syre och sen förbränningsfas med syre???
Med min egna vertikale matning erhåller jag alltid ett övertyck mot brännaren. På detta sätt behövs inga undertyck i pannan. Varför behövs skorsten då?
http://www.matene.com - http://pillefyr.nordjysk-bioenergi.dk/dev/matene.html
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
Hej alla som är intresserade av ved / pellets förbränning.Rol-bi skrev:Hej Ruben,Olle45 skrev: .....Här behövs inget övertryck i pannan för att det skall ge bra förbränning. Syre tillförsel till förbränningen skall ske i minst tre steg till förbränningen....
Ruben
Tackar för dina goda svar på mitt inlägg, verkligen interessant.
Fråga: Vilke tre förbränningssteg finns? Jag är relativt ny på detta område fast jag kan mycket om hur pellets beter sig. Jag trodde att det var två steg, det ena pyrolysfas med underskott av syre och sen förbränningsfas med syre???
Med min egna vertikale matning erhåller jag alltid ett övertyck mot brännaren. På detta sätt behövs inga undertyck i pannan. Varför behövs skorsten då?
Liten enkel beskrivning utan att gå in på djupet hur allt fungerar i ved förgasningens naturliga lagar.
Enkelt utryckt sker förgasningen i tre steg av veden
Samma gäller även oljebrännare för att få ut maximal effekt ur bränslet.
Steg 1 / Uppstart primär luft igeom bränslet för snabb upp tändning för att snabbt upp till ca 850°C till max ca 900°C vid runt 850°C skall primärluften sluta att gå igenom bränslet / glödbädden är likamed primär luckan ständ
Steg 2 / Primär /Sekundär luft strax efter den brännbara gasen lämnar glödbädden med denna lufts flöde går det att styra mängd vedgas/pyrolys
som skall frigöras ifrån glödbädden,
Detta steg är undertrycks beroende varför dragbegränsare är nödvändigt!
Glöd bädden styrs av primär/ sekundär flödet och glödbäddens temperatur
område är mycket snävt för att inte av ge o önskad NOx ca 50°C variation
av temperaturen, och max värme i glödbädden är ca 900°C.
Här lämnar vedgasen glödbäddens/pyrolys brännbara gas vedgasen
Steg 3 / Här förbränns gasen i vackum/undetryck 20 till 30 Pa med tillsatt tertiär-luft
som alltid skall sugas in till gasen och virvel blanda gasen med frisk förvämt syre
Resultat blir mycket ren förbränning! även ved förbränning i liten skala.
Med denna eldnings metod är det helt teknisk möjligt att styra vedgas/pyrolysen nära 100% igt och därmed ge med nära helt rena rökgaser utom i upptändningen på några minuter.
Här kan man vid pellets eldning förvärma förbrännings skål/rör och eltända pyrolysgasen när pellets kommer i kontakt med skålens höga värme tar det bar någon minut för att vedgas/pyrolysen är i gång.
Ja det var lite om ved förbränning.
Och ett varför en bra dragbegränsare av rätt storlek blir installerad
är så viktig !
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
-
- Energiprofet!
- Inlägg: 588
- Blev medlem: ons 16 aug, 2006 23:36
- Ort: Asker utenfor Oslo, Norge
- Kontakt:
Finns detta steg på dagens pelletsbrännare?Olle45 skrev:
Steg 3 / Här förbränns gasen i vackum/undetryck 20 till 30 Pa med tillsatt tertiär-luft som alltid skall sugas in till gasen och virvel blanda gasen med frisk förvämt syre
http://www.matene.com - http://pillefyr.nordjysk-bioenergi.dk/dev/matene.html
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
2001 mod. Biomatic m/2012 mod NBE Scotte brännare. 14kbm bulkförråd.
Jag citerar här ur en skrift som Bengt -Erik Löfgren ÄFAB har skrivit och det är också en av sakerna jag har fått lärt mig om temperaturer vid förbränning:
"Temperatur
En hög temperatur påskyndar även förbränningsreaktionerna i tiden. Det betyder att fler gaser hinner förbrännas på en kortare tid- det vill säga att effekten ökar. I princip betyder detta sammantaget att man borde sträva efter att uppnå en så hög förbränningstemperatur som möjligt. Ju högre temperatur desto mer marginal till den nivå då man äventyrar förbränningsresultatet.
Men det finns också en övre temperaturgräns som man måste beakta. Vid temperaturer runt 1 050-1 100 °C antänds det luftburna kvävet och bildar oönskade kväveoxider (NOx). Det betyder att en ideal förbränningstemperatur bör ligga stabilt på 900-1 000 °C för att nå optimala prestanda. "
Alltså det jag har lärt mig är att en temperatur i elhärden vid pelletseldning ligger optimalt mellan 950-960 grader.
"Temperatur
En hög temperatur påskyndar även förbränningsreaktionerna i tiden. Det betyder att fler gaser hinner förbrännas på en kortare tid- det vill säga att effekten ökar. I princip betyder detta sammantaget att man borde sträva efter att uppnå en så hög förbränningstemperatur som möjligt. Ju högre temperatur desto mer marginal till den nivå då man äventyrar förbränningsresultatet.
Men det finns också en övre temperaturgräns som man måste beakta. Vid temperaturer runt 1 050-1 100 °C antänds det luftburna kvävet och bildar oönskade kväveoxider (NOx). Det betyder att en ideal förbränningstemperatur bör ligga stabilt på 900-1 000 °C för att nå optimala prestanda. "
Alltså det jag har lärt mig är att en temperatur i elhärden vid pelletseldning ligger optimalt mellan 950-960 grader.
Rol-bi skrev:Finns detta steg på dagens pelletsbrännare?Olle45 skrev:
Steg 3 / Här förbränns gasen i vackum/undetryck 20 till 30 Pa med tillsatt tertiär-luft som alltid skall sugas in till gasen och virvel blanda gasen med frisk förvämt syre
Hej
Nej de flesta pannor eller pellets brännare har inget 3 steg vad jag känner till
i dag.
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
-
- King Pinne!!!!!
- Inlägg: 7177
- Blev medlem: tor 09 dec, 2004 18:25
- Ort: Bygdeå 4 mil norr om Umeå
- Kontakt:
Just pga av denna temp är det problem med att ytterliggare minska förbrukningen i en diesel motor, Då blir det för höga Nox värden..Karla1 skrev: Men det finns också en övre temperaturgräns som man måste beakta. Vid temperaturer runt 1 050-1 100 °C antänds det luftburna kvävet och bildar oönskade kväveoxider (NOx). Det betyder att en ideal förbränningstemperatur bör ligga stabilt på 900-1 000 °C för att nå optimala prestanda. "[/i]
Hörde Scanias boss på motorsidan sa att dom lätt skulle kunna minska förbrukningen 15% i ett naffs om det inte just blev problem med just dessa ökade kväveoxier..
Kanske lösningen på den fronten är AD-Blue

Thermia Bequem 15D, Nibe alpha keram, Borö 500/110 L Acktank, Laddomat 10 (tidigare 2 st Biona o 1 st Janfire) 13,5 m3 bulkförråd
Re: Rökgas spjäll
För att återgå till ursprungsfrågan: Min erfarenhet är att det inte behövs något sådant spjäll, men det kan bero på vilken brännare man har. Jag har provat att proppa rökröret vid el-drift. Det påverkar inte förlusterna och jag vinner inget på det.Sundström skrev:Hej. Jag har en ide som jag tänkte höra om någon tycker det är genomförbart, tänke sätta ett vridbart spjäll nere i rökröret som skulle styras av en spjällmotor som får spänning från pelletsbrännarns termostat. innan han har tänt så skulle ju spjället hinna öppna , om inte spjället skulle öppna skulle ett gränsläge föregla ett relä som skulle bryta strömmen till brännaren. Detta för att slippa få kallgenomdrag i pannan.
Hadet
Håkan
Om vi leker med tanken att luckorna är helt täta och brännaren också är tät, då kommer ju ingen varmluft att kunna lämna pannan genom rökutgången även om den är vidöppen. Varmluften står still.
Nu är inte brännaren helt tät, men min brännare har små hål som fläkten pressar luft genom. Spontankonvektionen genom hålen när brännaren står stilla tycks var försumbar.
CTC 265B med Blueflame
125 kvadrat + varm källare, 1976
125 kvadrat + varm källare, 1976
Gokväll på er alla
Jo, nu är det så att jag har sådant drag igenom panna o brännare att tändstickan blåses ut vid fläktens luftintag + att fläkten roterar sakta.
ska montera en dragbegr. och skaffa mig em dragmätare så jag ska få rätt undertryck. Pannan är inte heller helt tät så där far nog en hel del
värme ut genom skorsten som det är nu går den i ca 20 min och står i ca
25 minuter. Jag vill ha upp stilleståndstiden och få mindre förbbrkning av pellets, vi får väl se framöver om jag får till ekonomin på Totalpannan
det ska gå att öka verkningsgraden på den. Skorstensröret var tänkt till en ren vedpanna, därav diam. på pipan.
Häsn.
hs
Jo, nu är det så att jag har sådant drag igenom panna o brännare att tändstickan blåses ut vid fläktens luftintag + att fläkten roterar sakta.
ska montera en dragbegr. och skaffa mig em dragmätare så jag ska få rätt undertryck. Pannan är inte heller helt tät så där far nog en hel del
värme ut genom skorsten som det är nu går den i ca 20 min och står i ca
25 minuter. Jag vill ha upp stilleståndstiden och få mindre förbbrkning av pellets, vi får väl se framöver om jag får till ekonomin på Totalpannan
det ska gå att öka verkningsgraden på den. Skorstensröret var tänkt till en ren vedpanna, därav diam. på pipan.
Häsn.
hs
CTC Total-85 Pellx (gordix-effecta)-08
8 tums stålrös skorsten. 15m kulvert in till 110m2 boyta tidigare, nu källarnora 418 år 1953 och elkasett.
8 tums stålrös skorsten. 15m kulvert in till 110m2 boyta tidigare, nu källarnora 418 år 1953 och elkasett.
Dragbegränsare KW Z150
Hej Sundström
Tips !
Med en dragbegränsare Typ KW Z150 håller så hög kvalite och nogranhet att
dragmätaren är överflödig, ( fungerar som dragmätare )
Det är heller inget fel att ha en större dragbegränsare än anläggningen behöver. men däremot en förliten dragbegränsare som lätt hamnar i vidöppet läge här slutar dragbegränsningen.
Lite om skorstenens mått som behövs för att säkert veta vilken storlek på dragbegränsare som behövs för att klara hålla konstant drag.
Pannans effekt i kW skorstens Area och höjd,
och vilket bränsle som kommer att användas !
Rekommenderade udretryck för olika bränslen
Olja... 10 Pa
Pellets 10 till 15 Pa
Ved ....16 till 20 Pa
MVH
Ruben
Tips !
Med en dragbegränsare Typ KW Z150 håller så hög kvalite och nogranhet att
dragmätaren är överflödig, ( fungerar som dragmätare )
Det är heller inget fel att ha en större dragbegränsare än anläggningen behöver. men däremot en förliten dragbegränsare som lätt hamnar i vidöppet läge här slutar dragbegränsningen.
Lite om skorstenens mått som behövs för att säkert veta vilken storlek på dragbegränsare som behövs för att klara hålla konstant drag.
Pannans effekt i kW skorstens Area och höjd,
och vilket bränsle som kommer att användas !
Rekommenderade udretryck för olika bränslen
Olja... 10 Pa
Pellets 10 till 15 Pa
Ved ....16 till 20 Pa
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning