Att varm luft stiger är nog de flesta med på, sen om det är den kallare luften som trycker undan den varma eller vise verca har jag faktiskt ingen aning om. Dock finns en märklig del i det här som det vore kul att få svar på.
Varm luft innehåller ju mer fukt än kall luft och således väger denna luft mer än den kalla! Hur kan den då stiga i förhållande till den kalla luften?
Då gas generellt utvidgar sig med 1/273-del för varje grad det värms upp är tätheten i varm gas lägre än i kall gas.
Sedan får du ha fukt i allt du orkar, även det är ju i gasform och lever under de samma villkor.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Jag förstår kanske vad du säger men inte riktigt hur det funkar.
Är det så att eftersom luften vill öka med 1/273-del för varje grads skillnad som det skapas en tryckökning och att då denna luft massa vill hitta ett tryck som passar den bättre i jämvikt? M a o högre upp där trycket är lägre eller?
Har läst på lite och hittat denna glasklara förklaring på Flashback:
"Om du tänker dig ett plaströr (genomskinligt) som är ca 1 m långt, du fyller det med olika storlekar av sten. Dvs från sandstorlek till grövre grus. Du kan fylla på denna utan ordning att sand först eller sist utan bara hälla allt i huller om buller helst. sedan tar du och skakar den lodrätt, så att säga och du märker att de större stenarna trycks upp TROTS att de igentligen väger mer än småstenarna som trycks ner djupare beroende på storlek. Detta är samma när det kommer till molekylstorlek, bara mindre "gruskorn" Dvs densiteten är avgörande och eftersom den varma röken är mindre gram per kubikcm än vanlig luft är, stiger röken."
Det är ju också en förklaring, tyvärr är den inte sann...
Ett molekyl tar plats, hur mycket beror på temperaturen osv. I en gas är det beroende på tryck och temperatur.
En varm gas har lägre masstäthet än en kall likadan gas vid samma tryck och precis som vatten och olja kommer det tyngste att lägga sig underst och tränga undan det som är lättare.
Om man löser så mycket salt i vatten som det går och häller det i ett glas, låter det lugna sig och sedan häller i ferskvatten på ett så sätt att de skiktas kan man placera en grej med rätt masstäthet och få den att "sväva" mellan dessa 2 lager, detta då vatten med salt i har högre masstäthet.
Mängden vatten som kan upptas av luft är i detta ganska insignifikant, gasen kan utvidga sig mer än den mängd vatten som kan upptas motverkar.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
ok
Jag raderade det jag skrivit tidigare i detta inlägg. Jag inser nu vad som stod i ditt första inlägg.
Tackar
Tillägg: Enl Wikipedia Flytkraft är en kropps förmåga att kunna bära sig själv i vätska. Ett vanligt uttryck vid skeppsbyggande. Förhållandet, känt som Arkimedes princip, innebär att en kropp som nedsänkes i en vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som den undanträngda vätskans tyngd.
Detta har till följd att om ett föremål tränger undan vatten som väger mer än föremålets egen massa, kommer föremålet att flyta. Om ett föremål tränger undan vatten som väger mindre än föremålets massa, kommer det att sjunka. Om ett föremål tränger undan vatten som väger lika mycket som föremålets massa, kommer det att sväva.
Eftersom trycket ökar med djupet ökar också vattnets densitet och därmed flytkraften.
Ett föremål som flyter har positiv flytkraft. Ett föremål som sjunker har negativ flytkraft, och svävar det i vattnet har det neutral flytkraft.
Sambandet gäller för alla medier, kroppar och tyngdaccelerationer. Det förklarar således inte bara varför båtar flyter utan också varför ballonger flyger.