Radiatoranslutningar...
Radiatoranslutningar...
Hej!
Fick tag på ett par fina beg. radiatorer som skulle passa mitt "värma-upp-källaren" -projekt ypperligt. (1st 3panels och 1 st 4 panels)
Undrar lite om dess anslutningar och hoppas någon har svar på detta:
Framledning- och retur-anslutningarna sitter båda jämte varandra med ca 50-75mm mellanrum, på samma panel, i botten...
Vad är detta för en anslutning? Kan man få en vettig cirkulation och värme fördelning på detta?
Har kollat runt lite på webben men inte hittat nå´t liknande...
Kan ju svetsa dit nya anslutningar i gavlarna, men det vore roligt att få reda på hur det, från början, är tänkt att användas.
Mvh/ Kegu
Fick tag på ett par fina beg. radiatorer som skulle passa mitt "värma-upp-källaren" -projekt ypperligt. (1st 3panels och 1 st 4 panels)
Undrar lite om dess anslutningar och hoppas någon har svar på detta:
Framledning- och retur-anslutningarna sitter båda jämte varandra med ca 50-75mm mellanrum, på samma panel, i botten...
Vad är detta för en anslutning? Kan man få en vettig cirkulation och värme fördelning på detta?
Har kollat runt lite på webben men inte hittat nå´t liknande...
Kan ju svetsa dit nya anslutningar i gavlarna, men det vore roligt att få reda på hur det, från början, är tänkt att användas.
Mvh/ Kegu
CtC 265B -74 Ulma 2000 i oljedelen matad från Mafa mini
Den övre anslutningen kanske fortsätter med ett rör på insidan,som leder upp varmvattnet till den övre avdelningen 

Pelletseldare sen -00
KMP (PellX)brännare -00,som är ansluten till en Aquator panna.Självcirkulation på värmen med hjälp av motorshunt,utetempgivare och innetermostat.Dragbegränsare SID012, 7m skorsten-tegel.
KMP (PellX)brännare -00,som är ansluten till en Aquator panna.Självcirkulation på värmen med hjälp av motorshunt,utetempgivare och innetermostat.Dragbegränsare SID012, 7m skorsten-tegel.
Jag har sett bild på sådana och jag har för mig att inloppet (översta) går in och sedan har en böj upp som leder inkommande vatten till toppen av elementet.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Kikar man in i anslutningshålen, vilka är svetsade i ena panelen, så är det inga rör eller nåt annat som kan leda vattnet vidare uppåt... Allt vatten går in/ut i samma panel i botten(underifrån) med ca 75 mm mellan ansl.....
Vad är det så gör att vattnet inte bara går in i ena anslutningen och direkt ut i den andra?
Om man har ett lågt flöde på en sådan radiator kanske det varmare inloppsvattnet strävar till överdelen av radiatorn??
Som sagt tidigare, kommer jag att svetsa nya ansl. i gavlarna, men man undrar fortfarande hur man tänkt med detta...
Gott nytt år!
//Kegu
Vad är det så gör att vattnet inte bara går in i ena anslutningen och direkt ut i den andra?

Om man har ett lågt flöde på en sådan radiator kanske det varmare inloppsvattnet strävar till överdelen av radiatorn??
Som sagt tidigare, kommer jag att svetsa nya ansl. i gavlarna, men man undrar fortfarande hur man tänkt med detta...
Gott nytt år!
//Kegu
CtC 265B -74 Ulma 2000 i oljedelen matad från Mafa mini
Jo, de går in i samma panel... Har googlat men ej funnit något liknande... Vet ej fabrikat.
Hur skulle det inte fungera om jag svetsade nya anslutningar i gavlarna och pluggar de som finns nu??
Tanken var att svetsa en i övre gaveln och en i undre gaveln.
Hur skulle det inte fungera om jag svetsade nya anslutningar i gavlarna och pluggar de som finns nu??

Tanken var att svetsa en i övre gaveln och en i undre gaveln.
CtC 265B -74 Ulma 2000 i oljedelen matad från Mafa mini
Hej kegu
Nu är jag inte helt säker på den typ av radiator som du har,
men att in och utgångar är placerade som de gör tyder på att den inbördesordningen är övre är ingång och den nedre utgång ( retur)
Någon mer som kan det med enrörs system och kan hjälpa till med en princip skiss över rördragning.
Mvh
Ruben
Nu är jag inte helt säker på den typ av radiator som du har,
men att in och utgångar är placerade som de gör tyder på att den inbördesordningen är övre är ingång och den nedre utgång ( retur)
Någon mer som kan det med enrörs system och kan hjälpa till med en princip skiss över rördragning.
Mvh
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
Hej
Ok då går det att montera in detta element i ett tvårörs system utan problem. Den övre in med värmt vatten ut i nedre till returen.
Har bara en fråga om det behövs en strypning av vatten flödet ut ur elementet.
Tillägg om enrörs system där är elementen serie kopplade.
Tvårörs system är elementen paralell kopplade.
Mvh
Ruben
Ok då går det att montera in detta element i ett tvårörs system utan problem. Den övre in med värmt vatten ut i nedre till returen.
Har bara en fråga om det behövs en strypning av vatten flödet ut ur elementet.
Tillägg om enrörs system där är elementen serie kopplade.
Tvårörs system är elementen paralell kopplade.
Mvh
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
Det skulle gå men för säkerhets skull bör du kolla med en rörkrökare som har lite erfarenhet.
Och sedan 1 eller2 rörs element: Det är ju knappast någon skillnad i ELEMENTEN, det är ventilen som måste skilja ju: i 1-rör är det så att det flöde som inte släpps in i elementet ska skickas vidare till "nästa" medan man i 2-rör "bara" behöver strypa flödet till just detta element, pga. parallellkopplingen kommer de andra element automatisk att få högre flöde om det nu går.
Att dessa element med inlopp och utlopp nära varandra sedan kan ha en sämre effektivitet.... jag skulle tro det men jag kan inte svära på det, jag misstänkar att det finns ett visst "direkt återflöde" men att det nog inte är så stort.
Se det såhär: inkommande VV "sprutar in" och dras med en bit in i elementer, där stiger det och avger värme, när det stiger måste trycket i toppen av elementet stiga, detta leder vidare till nästa panel och under tiden avges värme vilket får det att sjunka, detta betyder att värmvattnet borde samlas i toppen och det kalla i bottnen... där det sugs ut och recirkulerar.
Man kan "spruta" långt men sugning suger längs kanten pga. yteffekten, testa att tända ett sterinljus, gå en bit bort och blås lite lagom: lågan fladdrar! Sug då lika mycket: lågan står tvärstill. Samma sak med vattnet i elementet.
Och sedan 1 eller2 rörs element: Det är ju knappast någon skillnad i ELEMENTEN, det är ventilen som måste skilja ju: i 1-rör är det så att det flöde som inte släpps in i elementet ska skickas vidare till "nästa" medan man i 2-rör "bara" behöver strypa flödet till just detta element, pga. parallellkopplingen kommer de andra element automatisk att få högre flöde om det nu går.
Att dessa element med inlopp och utlopp nära varandra sedan kan ha en sämre effektivitet.... jag skulle tro det men jag kan inte svära på det, jag misstänkar att det finns ett visst "direkt återflöde" men att det nog inte är så stort.
Se det såhär: inkommande VV "sprutar in" och dras med en bit in i elementer, där stiger det och avger värme, när det stiger måste trycket i toppen av elementet stiga, detta leder vidare till nästa panel och under tiden avges värme vilket får det att sjunka, detta betyder att värmvattnet borde samlas i toppen och det kalla i bottnen... där det sugs ut och recirkulerar.
Man kan "spruta" långt men sugning suger längs kanten pga. yteffekten, testa att tända ett sterinljus, gå en bit bort och blås lite lagom: lågan fladdrar! Sug då lika mycket: lågan står tvärstill. Samma sak med vattnet i elementet.
Janfire NH, CTC 265B '72, K-Silo, KW SID012 dragbeg.
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
143m² (2 plan) + 71m² 1939, 20°C.
Var med i utv. av styrningen till Janfire NH brännaren.
Är inte PK!
Tack för alla svar!
Olle45: Det finns inget övre eller undre ansl. på dessa radiatorer. Ansl sitter i botten med "öppningen" nedåt...
Har också misstänkt att det är till för sk. "enrörssystem". Har "tvårörs" i kåken.
Är dessa något "specialbygge" tror ni?
Ser ingen fördel med att placera ansl. på detta viset. Det mest optimala borde väl vara som på de flesta radiatorer:
Framledningansl. överst (läs toppen av radiatorn) och retur i botten.
Dvs så som jag hade tänkt att modifiera dem till.
Ang. 1 kontra 2-rörssystem... Vilket är det mest effektiva?
För en lekman som mig känns 2-rörs som det "bättre"...
Olle45: Det finns inget övre eller undre ansl. på dessa radiatorer. Ansl sitter i botten med "öppningen" nedåt...
Har också misstänkt att det är till för sk. "enrörssystem". Har "tvårörs" i kåken.
Är dessa något "specialbygge" tror ni?
Ser ingen fördel med att placera ansl. på detta viset. Det mest optimala borde väl vara som på de flesta radiatorer:
Framledningansl. överst (läs toppen av radiatorn) och retur i botten.
Dvs så som jag hade tänkt att modifiera dem till.
Ang. 1 kontra 2-rörssystem... Vilket är det mest effektiva?
För en lekman som mig känns 2-rörs som det "bättre"...
CtC 265B -74 Ulma 2000 i oljedelen matad från Mafa mini
Hej kegu
Enrör system kom ut ca 1960 och fram till 1970 men kan ha funnits längre.
Högre stigar temperatur och större flöde fodrades med enrörs system,
jag tror att allt gick ut på att spara in på rördragningen.
Utan tvekan är ett tvårörs system bäst.
Nu vet jag inte hur din radiators kostruktion är.
Men är lätt att kontrollera med att ansluta vatten slangar till anslutningarna
fyll radiatorn med kallvatten först,
växla om till varmvatten försiktigt ( lånsamt flöde) känn efter med handen hur värmen sprider sig i radiatorn.
En av anslutningarna har säkert ett rör inbyggt som fyller på radiatorn ovan ifrån med varmt vatten.
Mvh
Ruben
Enrör system kom ut ca 1960 och fram till 1970 men kan ha funnits längre.
Högre stigar temperatur och större flöde fodrades med enrörs system,
jag tror att allt gick ut på att spara in på rördragningen.
Utan tvekan är ett tvårörs system bäst.
Nu vet jag inte hur din radiators kostruktion är.
Men är lätt att kontrollera med att ansluta vatten slangar till anslutningarna
fyll radiatorn med kallvatten först,
växla om till varmvatten försiktigt ( lånsamt flöde) känn efter med handen hur värmen sprider sig i radiatorn.
En av anslutningarna har säkert ett rör inbyggt som fyller på radiatorn ovan ifrån med varmt vatten.
Mvh
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning