MP skrev:André skrev..
Så uträkningar av verkningsgrad då men räknar på co2 o rökgastemp stämmer inte som det verkar..
Kan va många som är lurade på verkningsgraden om det är så här..
Uträkningen av färbränningsverkningsgraden kan du ju inte räkna med att få den att stämma med din uträkning 22% via mätningen av pelletsförbrukningen.
Detta eftersom mätningen av pelletsförbrukningen är ju både förbränningsverkningsgraden och pannverkningsgraden.
Hej.
Observera MP, att Andre skrev att han tar hänsyn till rökgastempen (förmodligen är det hans instrument och inte han men dock).
Det jag skulle vilja sätta ett frågetecken för är mätnoggrannheten i ovanstående prov. Vad har du haft att mäta med och vart har du mätt, Andre? Det är inte stor skillnad vi pratar om i temp. på en 500 l-tank för att förklara skillnaden i förbrukning på hög- resp. lågeffekt - ca. 7°C snittemperaturskillnad i tanken och hur mäter du egentligen temperaturen i tanken? Dessutom är verkningsgradsförsämringen, p. g. a den högre rökgastempen på högeffekt, endast "skenbar", då jag förmodar att ditt rökgasanalysinstrument endast "antar" att förbränningstemperaturen är 1000°C i båda fallen. I verkligheten kan det variera - enligt min erfarenhet - mellan 900° till 1200°C beroende på effektuttag (vilket troligtvis även är brännarberoende. M. a. o. är den skenbara verkningsgradsförsämringen på hög effekt möjligen i praktiken samma (eller i alla fall inte så stor skillnad i) verkningsgrad - 125/900=165/1200=14% förluster i båda fallen. Jag tycker förvisso att förbränningstemperaturen inte borde slå så mycket på så pass liten effektskillnad, men en viss förklaring är det nog. M. a. o vill jag ge dig rätt i påståendet att mätning av verkningsgrad med vanliga rökgasanalysinstrument (typ Testo m. fl.) inte är helt korrekt.
Dessutom är mättiden längre för låg effekt, vilket även någon annan påpekat tidigare, vilket ökar de okontrollerade förlusterna under det provet (strålning från anläggning, läckage i dina shuntventiler, etc.).
M. a. o. skulle jag vilja säga att ovannämnda mätosäkerheter förmodligen kan förklara skillnaden. Annars har Andre rätt i att det är förvånande resultat - skillnaden är bara att jag tror att orsaken finns att hämta i provuppställning och mätnoggrannheten.
Förövrigt några enkla samband till övriga:
1. lägre rökgastemp ger högre verkningsgrad, vid oförändrad förbränningstemperatur. Faktiskt över 100% om kondensvattnet börjar rinna ur pannan då man även får tillbaka ångentalpin som är borträknad i "värmevärdet" (=ca. 1.7kWh/kg) på pellets. "Energivärdet" är ca. 6.7 kWh/kg för träbränsle vilket man i större utsträckning får tillbaka om man kondenserar rökgaserna i pannan. Naturligtvis är detta opraktiskt, och låter sig än så länge bara göras i värmeverk. Dock kan man sträva efter att hela tiden vara på gränsen till kondensering i skorstenstoppen, och det brukar man vara om man har ca. 80°C kvar, mätt någon meter ner i skorstenen. Då är det inte ångentalpin man har nytta av men däremot har man "klämt ur" så mycket som är praktiskt möjligt innan man släpper ut rökgaserna till kråkorna. Ibland går det inte av andra praktiska skäl - dåligt drag, gammal panna, etc. - att hålla rökgastemperaturen låg. Personligen tycker jag det är fullt motiverat att kosta på några kilo pellets för att slippa praktiskt strul, slippa sota så ofta, etc, men motivera det inte med något flum om att "pannan har bästa verkningsgrad på 200°C i rökgastemp.", om verkligheten är att du är för lat för att hålla 100°C ut från pannan;
2. En panna brukar ge högre rökgastemperatur för högre effekt, vilket i sin tur sänker verkningsgraden, och det omvända vid lägre inmatad effekt (OBS. detta gäller för vältätade pannor då tjyvluft i luckor och dyligt ger påtagligt försämrade värden på lägre effekter, vilket brukar skyllas på brännaren då det är svårt att hålla reda på om det är luftöverskott i brännaren eller tjyvluft i pannan). Förövrigt brukar överskridande av pannans tillåtna/nominella effekt resultera i kraftigt ökande rökgastemperatur (läs lägre verkningsgrad), förmodligen beroende på tidsfaktorn och den exponentiella sänkningen av rökgastemperaturen genom pannan.
3. En brännare ger oftast bättre verkningsgrad (mätt med rökgasanalysinstrument) vid högre effektuttag beroende på att en mindre andel av tillsatsluften kan passera förbi utan att luften deltar i förbränningen. Även tjyvluft genom brännarens bränsleinmatningsrör minskar p. g. a. tryckökningen i pannan på hög effekt, samt att den luften så småningom börjar delta i förbränningen på tillräckligt hög effekt. Vid ökning av effekten över en viss gräns fås tllslut ett mycket dåligt resultat beroende på att tillsatsluften inte kan pressas in i tillräcklig mängd och att lågan blir så lång att den slår in i pannans konvektionsdelar och ej slutförbrinner. Även pellets tnderar att åka ur brännkoppen p. g. a. för liten area att brinna på. I verkligheten är högre effekt i brännaren även gynnsamt för pannans verkningsgrad då det "slätar över" högre rökgastemperatur från pannan. Se även inledning.
4. Ett system ger mycket stora förluster under stillestånd p. g. a. "tjyvdrag" genom panna och brännare. Problemet är dels avsaknad av stängande spjäll på fläktar men även p. g. a. otäta förråd, eller avsaknad av cellmatare, som tillåter att luften passerar genom bränsleinmatningsröret.
Som synes ovan går det inte att "stirra sig blind" på endast en faktor som påverkar verkningsgraden - i praktiken blir det en kompromiss och en prioritering av att minska de stora förlusterna. Naturligtvis har Äfab tagit hänsyn till de flesta faktorerna när de rekommenderar s. k. "Modulerande brännare" till pannor utan ack-tankar (acktankar som förövrigt aldrig betalar sig, såvida de inte följde med huset gratis). Själv eldar jag i en som varierar effekten från 0.5 - 40 kW i 10 steg helt beroende på behovet av värme för tillfället (finns även som villabrännare med 12 och 20 kW maxeffekt och för större flerfamiljshus och verksamhetslokaler med 100 kW).
Hälsningar, pa.
__________________________________
Hemmahörande i s. norrland och eldar i en Peltec 35 med egen brännare.