Jägarn skrev:primär 5-10mm hårda träslag...mjuka trädslag 15-20mm
sekundär 5-10 hårda träslag...mjuka trädslag 2-5mm....
ved ska klyvas lagras i 2år..
ved med 20%vatten har ett värmevärde på 4kwh
ved med 60% har ett värmevärde på 1,5kwh
färskved får pannans efekt att sjunka med 50%...
tänd på med lite törre och tidningpapper med överförbräning när det väl brinner lägg lite större klampar i botten och så man inte täker luftintagen helt o hållet...
SEN FYLL PANNAN TILL TOPPEN ALTSÅ TAKET I ELDSTADEN....folk är rädda att elda och håller på o pyr eldar
och optimala rökgaser mellan 170 till 200
Hej Jägarn
Nu vet jag inte hur Lennarts panna ser ut,
Kan ju vara så att det inte går att elda hans panna proppfyld med ved utan problem med tjära på grund av utebliven sekundärluft = typ distilering / KOLMILA
Det måste också finnas plats för gasernas slutförfränning i pannan !!!!
i annat fall kan lågen till och med nå några meter upp i skorstenen om man har otur. Hög rögastemp som följd.
Mer exakta råd kan jag ge när jag vet hur hans pannas förbrännings utrymme ser ut.
Jag kan tänka mej att sekundären kan vara förlågt monterad i hans panna
så den får förmycket av primärlufts karaktär det vill säga att sekundär luften uteblir kanske till 100%, som jag vet är det en konst att elda 100% rätt, varje anläggning har sin speciella karaktär i hur den eldas bäst.
Jag vet att skundär luft är mycket viktigt för att inte släppa ut oförbrända gaser, om det skall vara helt rätt skulle det vara 2 st sekundärluft intag till förbränningen, "ett litet varför".
Veden förgasas i tre olika steg och det som skiljer stegen åt är temperaturen på de bränbara gasern enkelt utryckt.
Fast det är också gasernas sammansättning som avgör hur bra det går att elda veden.
Den teknik jag beskriver lite här är ämnet Blålåge förbränning.
Helt sot o tjärfri förbränning. här är temeraturen i de olika stegen viktig.
Lite om vedens fuktighetens påverkan på förbränningen.
Vad innehåller fukten i veden ??
Vatten i liten mängd kallas för fukt inte sant ??
Vatten består av syre och väte eller hur ??
Fukten övergår till vattenånga som delas till väte och syre och tillsammans med de svårbrända vedgaserna bildar de tillsammans en bränbar gas
Typ som gengasen framställes, denna teknik så brinner veden mycket långsamt med en under hålls temeratur på ca 850°C
Denna teknik sker med underskott av primärluft och rikligt med sekundär
för gaserna skall ju brinna ut i pannan i detta fall.
Själv var jag inte så gammal, men bil med gengas har jag åkt,
min morfar körde hans bil med gengasagregat ända fram till 1950. och då var jag 5 år, bränslet som min morfar gillade bäst var tallkott.
Tallkott har jag själv varit med ute i skogen och plockat till gengasagregatet.
Så nog vet jag hur gengas tillverkas, även acetylen gas tillverkad av karbid o vatten att körabil med min far var med att utvekla en oljelubrikator som oljeförser gasen för att kunna köra tvåtaktsmotorer på gasbränslen, men den utvecklingen var före mej.
MVH
Ruben